Underhållet inom industrin är mitt inne i ett paradigmskifte. Nya teknikkoncept banar väg för smarta digitala lösningar. Att underhåll, Industri 4.0 och IoT är heta områden illustrerades under vårens fullsatta Underhållsmässa i Göteborg.
Underhållsmässan är norra Europas största fackmässa inom drift och underhåll och går vartannat år på Svenska Mässan i Göteborg. Inräknat utställare medverkade drygt 16 000 personer på årets Underhållsmässa, en kraftig ökning jämfört med tidigare upplagor.
Årets arrangemang som ägde rum den 8-11 mars präglades i hög grad av den digitala transformationen inom industrin. Detta avspeglades också i årets huvudteman som i år var Industri 4.0, Industriell drift samt Hållbart underhåll.
Big Data och IoT Magnus Carlsson, innovation officer på Acando, framhåller att moderna underhållssystem som bland annat tar hjälp av IoT, Internet of things, och Big Data inte bara förbättrar processerna i det egna bolaget. – Det handlar inte längre om att bara hålla maskiner igång. Nu öppnas också helt nya förutsättningar till en uppkopplad underhållsrelation till företagets kunder och till kundernas kunder, säger han. – Man skapar en kontinuerlig dialog kring verkliga behov. Därmed bidrar de nya lösningarna till en effektivare och mer konkurrenskraftig affärsmodell. Sustainability Circle En av de första talarna på Underhållsmässans var Anders Källström, representant från Sustainability Circle. Han redogjorde för det nya förhållningssätt som nu börjar att infinna sig i svensk industri när det gäller underhåll. Det handlar om att växla från att se underhåll som en kostnad till att förstå att underhåll är en ekonomisk tillgång för industrin. Hållbarhet är helt enkelt lönsamt, pläderar Anders Källström.
– Visionen är 0-tolerans mot fel och driftstopp vilket kan låta utopiskt. Men det tänkandet finns redan på många ställen. Ta flygindustrin till exempel – en flygmotor får helt enkelt inte stanna, och kärnkraften hyllar samma princip, menar Anders Källström.
Anders Källströms anförande ställde frågan – hur kan svensk industri behålla tillverkning i landet och förhindra att högteknologi försvinner till låglöneländer? Svaret finns i digitaliseringen, menade Anders Källström – en tanke som ligger helt i linje med regeringens satsning på att göra landet ledande inom IoT.
– Med digitalisering kan vi behålla och utveckla svensk industri och när Sakernas Internet nu blir verklighet har vi chansen att ta en ledande roll i den utvecklingen, menar Anders Källström.
Chalmers Smart Industry Lab
Just slutmontering är något som ofta hamnar i något låglöneland. Kan man behålla hela produktionskededjan i landet så vinner man också innovationskraft, menar man på Chalmers som var en av utställarna på mässan och där det anrika lärosätet introducerade Chalmers Smart Industry Lab. Här arbetar med och forskar på automationsstrategier, digitalisering och slutmontering.
På Underhållsmässan presenterades forskningsprojektet Dynamite som undersöker hur automationsstrategier kan fungera i praktiken. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan svensk industri och akademi. Det man visar är en monteringsrobot som plockar samman ventiler.
– Genom att digitalisera och robotisera slutmontering kan vi i Sverige konkurrera med låglöneländer vilket ger många vinster. Här arbetar vi med kollaborativa roboter som utför olika moment i slutmonteringen, säger Magnus Åkerman på Chalmes avdelning för Produktutveckling.
SPM presenterar HD ENV
På Underhållsmässan visade SPM upp sin nya sensor HD ENV för tillståndskontroll. Den kombinerar flera olika metoder för att detektera skador i lager och kraftöverföringar.
– Den nya sensorn som kombinerar stötpuls och vibrationsmätningar ger extremt långa förvarningstider. Det kan handla om månander och år, berättar Tomas Årman på SPM.
Det har kommit en ny insikt i tillverkningsindustrin när det gäller underhåll och nedtid. Man har tagit till sig visionen om 0-fel och 0-stillestånd, poängterar Tomas Årman. När det gäller verkstadsindustrin har man inte kommit lika långt men även där borjar insikten att komma om att trasiga maskiner kostar inte bara pengar att reparera utrustningen. Stilleståndet i sig kan bara mångdubbelt dyrare.
– Vi skulle ju helst se att att industrin tillämpade våra mätmetoder redan när dom installerar sina maskiner. Dels så kan det ju uppstå leveransskador som omfatas av garantier, dels så kan man följa till exempel ett lager under hela dess tid i produktionen. Det ger ovärdeliga kunskaper både för tillverkare och användare, säger Tomas Årman, SPM.
Tillståndskontroll enligt Nomo Nomo demonstrerade en ny kostnadseffektiv produkt för tillståndskontroll. Systemet ger användaren möjlighet att välja mellan rondering eller onlineövervakning. All mätning sker med en och samma sensor. Mätdata samlas i en molntjänst som gör analyser och gränsvärden enkla och lätt tillgängliga. Avsikten är att användaren själv ska kunna ställa in parametrar och gränsvärden och mätvärdena är lätt avläsbara i tydliga staplar och kurvor som kan avläsas på en smartphone eller en dator.
Genom att sätta upp larmgränser kan användare få larm via SMS eller e-post när ett gränsvärde överskrids. Mätdata för lageranalys, vibrationsnivåer, temperatur och varvtal visas i realtid.
Trådlösa flyttbara givare skapar möjligheter
– Med våra produkter låser man inte fast sig när det gäller tillståndskontrollen. Våra system är maximalt flexibla och givarna kan enkelt flyttas dit där dom behövs, säger Daniel Stenmark Eriksson på företaget SEMA-TEC.
– För vad är vitsen med givare för tillståndsövervakning på ställen där man inte har problem? Systemet med flyttbara givare är framtiden menar Daniel Stenmark Eriksson.
En industri som får problem kan kalla på en tekniker som på några minuter placerar ut givare på aktuella maskiner. Därefter kan man, online eller via trådlöst nätverk avläsa inte bara vibrationer utan även temperatur, uppriktning, elproblem med mera, information som givarna, vilka arbetar i tre dimensioner, producerar.
Systemet indikerar inte bara funktionsfel, det berättar också i klartext vad felindikationen beror på. Man behöver inte vara mättekniker för att förstå mätresultaten. Är det fel på ett lager så kommer det ett meddelande i klartext, inte massa diagram och kurvor som måste tolkas av en expert, säger Daniel Stenmark Eriksson.
Tunga lyft ABUS Kransystem har tagit fram ett helt nytt koncept som nu för första gången visas upp på Underhållsmässan. Det är en teleskoperande lyft som skapar stor flexibilitet i trånga utrymmen och där det kan finnas hinder i vägen som måste rundas. Traversen är riktad mot fordonstillverkare och verkstadsindustrin men kommer säkert att hitta andra marknader som behöver flexibla lyft. ABUS satsar också på lyftsäkerhet. Det gör man genom att erbjuda underhållskontroll av äldre lyftsystem för att garantera dess funktion. – Tunga lyft är föremål för omfattande säkerhetsregler och kan vara en riskfaktor. Därför rekommenderar vi de som investerar i ny lyftutrustning att inkludera våra undehållsprogram för att försäkra sig om att utrustningen fungerar som den ska, säger Jörgen Kilian på ABUS. ABUS presenterade även det nya lättraverssystemet där man kombinerar aluminium med stålprofiler för att förena styrka och liten vikt. – Den här kombinationen av vikt och styrka gör att man klarar sig med färre upphängningspunkter skapar stor flexibilitet när vi ska konstruera nya lyftsystem, säger Torgny Wittgren på företaget. På Underhållsmässan talas det mycket om IoT. Ett företag som i praktiken visar upp en IoT-tillämpning är kranföretaget Dematek. Som en nyhet på mässan demonstrerades ”Demag Status Control”, ett underhållshjälpmedel som talar om hur lyftanordningen mår och fungerar på distans. Med hjälp av sensorer kan Demateks tekniker på distans avgöra konditionen på kranar och telfrar och göra användarna uppmärksamma på om något går fel. Kommunikationen med sker trådöst eller via datanätverk och systemet kan anslutas även till äldre utrustningar. – Det här är framtiden tror vi. Allteftersom fler och fler tillämpningar i industriell miljö blir uppkopplade så gäller det att hänga med i den utvecklingen, menar Claes Hörnfeldt, en av delägarna i familjeföretaget Dematek.
