Europa måste återuppliva sin gruvsektor för att minska beroendet av Kina

Europa måste väga även fördelarna med att utöka sin gruvdrift mot de potentiella miljöeffekterna, särskilt i ljuset av klimatkrisen och den snabba förlusten av biologisk mångfald, skriver Euronews som citerar EU-kommissionen. .Foto: Parolan Harahap / Flickr..

Att återuppliva Europas inhemska gruvsektor kan minska kontinentens beroende av kinesiska sällsynta jordartsmetaller och minska risker som prisvolatilitet och förlorad konkurrenskraft. Europas gruvsektor har varit på nedgång i flera årtionden av olika skäl. Vid början av 1900-talet stod Europa för omkring 40 procent av den globala gruvproduktionen. Idag har den siffran sjunkit till 3 procent, rapporterar Euronews

Kinas ökande dominans inom batteri- och sällsynta jordartsmetaller har länge setts som ett hot mot Europa, då det bidrar väsentligt till Kinas elbilsindustri. Detta gör Europa och andra delar av världen starkt beroende av Kina för dessa viktiga material.

Rysslands invasion av Ukraina, som ledde till EU-sanktioner mot rysk olja och gas, avslöjade hur beroende EU varit av rysk energi och fick politiker att snabbt söka mer diversifierade leverantörer.

Nu hoppas EU-kommissionen att undvika en liknande situation med litium och andra sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för den gröna omställningen. Att återuppliva den europeiska gruvsektorn har därför blivit viktigare än någonsin.

Stigande efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller

Under sitt tal om tillståndet i unionen 2022, där hon tillkännagav EU:s lagstiftning om kritiska råvaror, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen:
– Litium och sällsynta jordartsmetaller kommer snart att vara viktigare än olja och gas. Vår efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller kommer att öka femfaldigt till 2030. Vi måste undvika att bli beroende igen, som vi blev med olja och gas.

Lagen om kritiska råvaror fokuserar på 30 råvaror som EU har klassificerat som kritiska på grund av deras leveransriska och ekonomiska betydelse.

Minskad gruvdrift i Europa

Europas gruvsektor har minskat avsevärt de senaste decennierna, särskilt på grund av minskad kolproduktion, då kontinenten gradvis övergått till mer hållbara energikällor. Länder som Polen, Tyskland och Tjeckien har traditionellt varit stora kolproducenter, men sedan 2012 har kolkraftproduktionen i EU minskat med ungefär en tredjedel.

Samtidigt har EU:s gröna omställning lett till ökade investeringar i projekt som vindkraft och solenergi, medan fossila bränslen har fått mindre stöd från både regeringar och privata aktörer.

Energi- och råvarukriser påverkar gruvsektorn

Pandemin och kriget i Ukraina har även förvärrat energikrisen i Europa, vilket tvingade flera smältverk att stänga. Detta påverkade produktionen av metaller som aluminium och stål negativt, och minskade också bauxitbrytning och aluminiumproduktion i Europa.

Enligt International Aluminium Institute minskade Europas aluminiaproduktion, inklusive Ryssland, med 20,92 procent mellan 2022 och 2023.

Utöver detta har Europa långa och komplicerade tillståndsprocesser för gruvdrift. Det kan ta över ett decennium att få ett gruvtillstånd, vilket avskräcker många företag från att investera i den europeiska gruvsektorn.

Strikta miljölagar och starkt lokalt motstånd mot nya gruvor, särskilt i områden nära naturskyddsområden, gör det också svårt att utöka eller starta nya gruvprojekt.

EU:s åtgärder för att stärka gruvsektorn

Lagen om kritiska råvaror är en viktig del av EU:s strategi för att återuppliva den inhemska gruvsektorn. Lagen syftar till att minska byråkratin och påskynda innovation inom återvinning och gruvdrift. Den sätter också ambitiösa mål för återvinning för att minska behovet av nya gruvor.

Ett exempel på EU:s insatser är det EU-finansierade projektet Susmagpro, som fokuserade på återvinning av sällsynta jordartsmetaller från bland annat vindkraftverk och elbilar.

EU hoppas även på att etablera strategiska samarbeten med tredjeländer för att attrahera utländska investeringar och kunskap till Europas gruvsektor. Detta kan bidra till att stärka den inhemska produktionen av sällsynta jordartsmetaller.

Kinas dominans inom sällsynta jordartsmetaller

Kina står idag för ungefär 60 procent av världens produktion av sällsynta jordartsmetaller, vilket skapar betydande risker för Europa, inklusive prisvolatilitet och leveransstörningar. Kinas kontroll över försörjningskedjan gör att de även kan använda denna som ett politiskt verktyg, som när de 2010 stoppade exporten av sällsynta jordartsmetaller till Japan efter en diplomatisk dispyt.

Framtiden för Europas gruvsektor

Europa står nu inför utmaningen att minska sitt beroende av Kina och andra länder för sällsynta jordartsmetaller. Om den europeiska gruvsektorn ska återupplivas måste EU vidta konkreta åtgärder för att snabba upp tillståndsprocesser, främja innovation och säkra hållbara och miljövänliga lösningar.

- För att nå sina klimatmål och säkra tillgången på kritiska råvaror behöver Europa stärka sin inhemska produktion och minska beroendet av utländska leverantörer, skriver EU-kommissionen.

Källa: Euronews / EU-kommissionen