Kommer att öka hastigheten från 12 till 20 kilometer i timmen
De första tre månaderna i Skandinaviens första projekt med självkörande fordon på allmän väg har varit framgångsrika och gett många viktiga erfarenheter.
Projektet Autopilotens syfte är att bygga kunskap om hur den självkörande tekniken kan vara en del i kollektivtrafikens utveckling. Den typ av bussar som nu testas ska kunna vara ett komplement till annan kollektivtrafik. De kan skapa riktiga dörr till dörr-lösningar som knyter ihop resan och som gör kollektivtrafiken som helhet än mer attraktiv.
Projektet invigdes den 24 januari och pågår fram till sommaren. Redan nu har 10 000 resenärer testat att resa med den två självkörande bussarna som trafikerar en vägsträcka i Kista i Stockholm.
– De som bor och arbetar i Kista använder bussarna i sin pendling. Men vi har också haft tusentals besökare, både svenska och internationella, som kommit till Kista enbart för att teståka. Det har varit allt från arkitekter och stadsplanerare till fordonsintresserade privatpersoner, säger Peter Hafmar, vd för Nobina Technology.
Forskare från Integrated Transport Research Lab, ITRL, vid Kungliga Tekniska Högskolan gör flera studier kopplade till testprojektet i Kista, för att undersöka om och hur sådana här lösningar kan fungera i större sammanhang. Forskargruppen har bland annat intervjuat drygt 500 personer som bor eller arbetar i Kista om deras inställning till självkörande bussar. Forskarna kommer nu att fortsätta studien för att se om det sker en attitydförändring under testperioden.
– De preliminära resultaten från första intervjuomgången visar att det är omkring 70 procent som är intresserade av att använda en sådan här tjänst som en del av sin pendling, och det är också många som är beredda att betala för den här typen av tjänster, säger ITRLs föreståndare Anna Pernestål Brenden.
De som intervjuas anger att viktiga faktorer som påverkar om de skulle välja alternativet självkörande buss är säkerhet, punktlighet, tillförlitlig trafikinformation och trygghet.
Bussarna fungerar mycket bra i trafik och klarade vinterväglag bättre än förväntat.
– Det som har förorsakat vissa fördröjningar är andra fordon som felparkerats. Står något i vägen gör bussarna precis vad de ska, det vill säga stannar. Vi har också fått en del synpunkter på att bussarna går så långsamt som de gör – men säkerheten kommer först i ett sådant här test. Nu när vi vet hur väl de fungerar i trafik kommer vi att öka hastigheten från 12 till 20 kilometer i timmen, säger Peter Hafmar från Nobina.
