"Tag bort gamla regler när nya införs"
Regelkrånglet ökar i en alldeles för hög takt och leder till en administrativt kostsam och improduktiv nota för landets småföretagare. Företagens administrativa kostnader beräknades öka med ca 1 200 000 000 kronor under 2017 enligt Tillväxtverket. Den stora frågan är om nya införda regler kan motiveras när man sätter måluppfyllelse och total samhällelig nytta i relation till de kostnader reglerna medför?
I en artikel i danska motsvarigheten till DI föreslår Jonas Herby från tankesmedjan CEPOS att man i Danmark borde införa en regelbudget. En regelbudget skulle innebära att nya regler på ett område skall ”finansieras” genom att ta bort regler på andra områden. Alltså samma princip som finns inom ekonomiska budgetar. Detta förslag anser Småföretagarnas Riksförbund skulle vara minst lika gångbart ur ett svenskt perspektiv.
I den svenska myndighetsapparaten verkar det finnas ett obegränsat behov av kontroll av företagande. Denna attityd till företagande måste ändras och resultaten av den måste förtydligas. Lagar och regler ökar ständigt och i denna djungel av byråkrati blir det allt svårare för småföretagare att navigera rätt. Varje enskild regel kan vid en hastig anblick inte verka så krånglig och svår.
Problemet är när dessa regler slås samman och gör det omöjligt att kunna göra rätt utan att bekosta dyra jurister, redovisningskonsulter och experter. Varje enskild bransch har sina regler att förhålla sig till och förbundet menar att det ska vara lätt att göra rätt och så är det inte idag.
Ett exempel: Antalet regler som en svensk lantbrukare måste förhålla sig till har ökat från 274 stycken år 1996 till hela 605 stycken 2016. Inte nog med det, lantbruksföretagare har krav på att föra 22 olika journaler och en lantbrukare måste söka tillstånd för 36 olika verksamheter eller åtgärder. Mängden administration och tiden som läggs på blanketter och tillstånd begränsar därmed tiden för att utveckla huvudsysslan.
Källa: Småföretagarnas Riksförbund
