I slutet av september blev Bo-Erik Pers ny vd för stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. En post som är av stor betydelse för stålbyggnadsbranschen. Nordisk Industri har träffat Bo-Erik Pers och andra branschreprensentanter för att ta reda på vad som händer i stålbranschen.
Stålframställning stammar ur den uråldriga tekniken att utvinna järn ur malm. Stålet användes ursprungligen för att binda ihop konstruktioner i trä eller sten, och förekom då i form av spik, dymlingar och kramlor. Den första större konstruktionen helt i stål, Ironbridge, stod färdig 1779. Den välbevarade engelska gjutjärnsbron är idag upptagen på Unescos värdsarvslista. Ironbridge var spektakulär för sin tid och fick med tiden ge namn åt hela det samhälle där den uppfördes. Stål är ett material som lämpar sig utmärkt för konstruktioner med stor spännvidd, som broar. Under den gångna sommaren syntes en annan typ av spektakulära stålbyggnader: i de nya arenor som uppförts i Sydafrika inför fotbolls-VM är stål det dominerande materialet.
Anrik industri
I Sverige är stålindustrin en av de mest anrika näringsgrenarna. Svenskt stål har ett gott rykte och är en viktig svensk exportvara. Värdet för stålexporten är omkring 70 miljarder svenska kronor.
Den svenska stålindustrins branschorganisation heter Jernkontoret och har ett delägarskap knutet till Sveriges järnbruk. Organisationen, med anor från 1747, fick i slutet av september en ny vd i Bo-Erik Pers.
Jernkontoret verkar för att tillvarata stålindustrins intressen och för att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Genom nätverksbyggande internationellt och på hemmaplan, satsningar på forskning och som kvalificerad samtalspartner arbetar Jernkontoret för att stärka stålets ställning.
– Jernkontoret är en speciell organisation, bland annat i det att den har en så lång historia. Det ger en stor styrka, men vårt uppdrag idag är att ligga i yttersta ledet och se till framtiden för branschen, säger Bo-Erik Pers under en intervju med honom i de pampiga lokalerna mittemot Kungsträdgården i Stockholm.
En riktig stålman
Bo-Erik Pers kommer närmast från SSAB där han varit såväl marknadschef som chef för forskning och utveckling. Han har tjugo år inom stålbranschen i ryggen och är utbildad civilingenjör och marknadsekonom.
– En fråga som jag ser som exceptionellt viktig är kopplingen mellan stålindustrin och kunderna. Stålindustrin i Sverige har kommit långt när det gäller utvecklingen av affärsmodeller som bygger på djupa samarbeten med kunderna. Det är en fråga jag drivit mycket tidigare. Industrin kan ofta hjälpa kunderna att utveckla deras produkter.
Bo-Erik Pers nämner bilindustrin som ett exempel. Här ger tunnare, starkare ståltyper möjlighet att bygga lättare bilar som samtidigt är säkrare. Den lägre vikten minskar både kostnader och utsläpp.
– Miljöfrågor är givetvis extremt viktiga. Samtidigt måste vi som branschorganisation se till att det går att driva verksamheten, och att det inte uppstår snedvriden konkurrens som följd av lagstiftning eller annat, säger Bo-Erik Pers.
Högteknologi i dramatisk utveckling
Stål är världens vanligaste konstruktionsmaterial och finns i allt från gem till bilar och byggnadsverk. Inom byggandet används stål i första hand som ytskikt på fasader och tak, samt i stommar. Under 1980-talet utvecklade nordiska industrier i samarbete prefabricerade byggmetoder. Kombination av prefab-element i betong och stålbalk effektiviserade byggandet. På senare år kan man se en trend med ljusare och mer öppna byggnader som kombinerar stål med glas.
– En spännande innovation inom stålbyggande är nya kvaliteter som absorberar mindre mängd värme genom att reflektera NIR-strålning, tycker Bo-Erik Pers.
NIR står för Near Infra Red. Tekniken för dessa typer av stål går förenklat ut på att värme från olika värmekällor inomhus, som människor och maskiner, reflekteras tillbaka in i byggnaden. Under den kalla årstiden innebär detta att energi för uppvärmning kan sparas. Materialet ger även fördelar under varma somrar, då det emitterar mindre värme utifrån in i byggnaden.
– Stålindustrin har utvecklats dramatiskt under de senaste decennierna. Ökad konkurrens internationellt har lett till en nischad industri som står sig stark i en internationell jämförelse. Sverige är ledande på många områden, framhåller Bo-Erik Pers.
Stål för smidighet och styrka
Förutom Jernkontoret, som företräder stålbranschen i stort, finns Stålbyggnadsinstitutet, SBI, som tillvaratar intressen särskilt inom stålbyggande. Vid bildandet 1967 var den övergripande ambitionen att höja kunskapsnivån inom byggbranschen om stål som byggnadsmaterial. Idag arbetar SBI mycket med forskning kring stål och byggande. Bland annat ger man ut handböcker i hur man planerar, konstruerar och bygger mer effektivt med stål. SBI arrangerar årligen Stålbyggnadsdagen, en konferens för stålbyggnadsbrancshen. Årets upplaga blir den 43:e i ordningen och gick av stapeln den 21 oktober i Göteborg.
Inför konferensen togs ett snack med några branschrepresentanter om stålets ställning och aktuella trender.
– Trenden med öppna planlösningar kräver större spännvidd mellan pelare och då behövs stålkonstruktioner. Så visst blir det mer stål, vilket vi såklart är positiva till, påpekar Joachim Sjölin, buisness manager på Ruukki och fortsätter:
– Även energibesparing är något vi jobbar med. Stål leder ju värme väldigt bra, vilket går att använda. Ruukki utvecklar till exempel stålpålar som kan användas för att nyttja marken som värme- eller kylmagasin, beroende av årstiden.
Tennce Carlsson på Lecor framhåller även han att användningen av stål i byggen ökar i Sverige. Han tycker sig se att stålet får en mer synlig position, ofta i kombination med glas.
– Stål används mer och mer som ett designelement, vilket gynnar stålbyggandet. Det finns dessutom en tendens till att man bygger högre och högre, och då är konstruktioner i stål en förutsättning, fyller han i.
En spektakulär stålbyggnad under konstruktion är Swedbank Arena, Sveriges nya nationalarena. Ruukki har levererat och monterar en konstruktion med fyra fackverk på 165 meter vardera till arenans tak. Ett av Lecors mest spännande projekt under året är fem nya gångbroar till fem pendelstationer i Ale kommun. Smäckra stålkonstruktioner med få pelare tillsammans med färgat glas ger ett lätt och lekfullt intryck.
