Den svenska kemibranschen, som står för en femtedel av landets industriproduktion, känner nu av en allt svagare internationell marknad.
– Kinas och USA:s allt frostigare relation kombinerat med Brexit har påskyndar det hela. Vi går nu in i en osäker tid, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.
För den exportberoende svenska industrin växlar konjunkturen ned från att ha varit stabilt positiv under en längre tid. En svag svensk krona driver upp inköpspriserna och ökar osäkerheten kring företagens affärer.
Kemiindustrin – petroleum-, kemi-, läkemedel samt plast- och gummiindustrin – har under årets andra kvartal haft en allt svagare tillväxttakt. Det visar en ny konjunkturrapport från IKEM, Innovations- och kemiindustrierna.
Försäljningsvolymerna växte, men ytterst beskedligt. Under de senaste tre åren är det endast förstakvartalet 2018 som visat en svagare tillväxttakt.
– Det blir nu allt tydligare att den internationella konjunkturens tillväxtbana börjat halta. Kinas och USA:s allt frostigare relation kombinerat med Brexit har påskyndar det hela. Vi går nu in i en osäker tid, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM
Samtliga företag som svarat på den enkät som ligger till grund för IKEM:s konjunkturrapport verkar på en internationellt konkurrensutsatt marknad, men företagsstorleken varierar avsevärt. Ett stort antal är globala storföretag, men ännu fler är små till medelstora. Oavsett storlek ger de en samstämmig bild av en nedåtgående trend i försäljningsvolymerna, även om de små till medelstora ser lite mer positivt på framtiden.
– Företagen svarade på enkäten under juli och första halvan av augusti. Därefter har global makrodata än tydligare pekat nedåt. Det finns med andra ord anledning att tro att företagens prognoser skulle varit ännu mer negativa om de gjorts idag. Allra mest konjunkturkänsliga är delbranscherna plast- och gummi samt kemi, säger Carl Eckerdal.
