Regeringen lanserar en långsiktig satsning för att förbereda den svenska industrin inför framtiden – Industriklivet. 300 miljoner kronor per år satsas mellan 2018 - 2040 för att stödja svensk industri i omställningen mot noll-utsläpp av växthusgaser.
Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045, det beslutade riksdagen i juni. Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige, skriver regeringen. I många fall är svensk processindustri mycket effektiv i en global jämförelse och för att minska utsläppen ytterligare behöver företagen satsa på teknikskiften och ofta obeprövade teknologier. Det är både kostsamt, riskfyllt och tidskrävande. Samtidigt finns ett starkt samhällsintresse i att svensk industri kan ställa om och vässa sin långsiktiga konkurrenskraft för både för att säkra svenska jobb och kraftigt minska utsläppen. De företag och länder som går före i teknikomställnigen kommer att få stora konkurrensfördelar. Därför satsar regeringen 300 miljoner per år mellan 2018-2040 för att hjälpa svensk industri att ta klivet mot ett nollutsläpp av växthusgaser. Satsningen innebär stöd till företag hela vägen från forsknings- och innovationsprojekt till demonstrations- och fullskaliga anläggningar.
− Industrins omställning är en av de stora utmaningarna som vi står inför när utsläppen ska ned till noll. Med Industriklivet stöttar vi industrin i möjligheten att möta dessa och utveckla morgondagens klimatsmarta lösningar och jobb, säger Isabella Lövin, klimatminister.
Förutsättningarna för att minska utsläppen skiljer sig åt men alla sektorer i samhället kommer behöva nå nollutsläpp. De processrelaterade utsläppen inom industrin är en särskild utmaning. Regeringen har även tidigare uppmärksammat denna utmaning och lagt ett regeringsuppdrag till Energimyndigheten för att genomföra utlysningar och samordna de statliga innovationsfrämjande insatserna för att minskade processutsläpp inom svensk industri. Genom Industriklivet ger nu regeringen ett tydligt finansieringsstöd till denna nödvändiga omställning.
– Industrier med processrelaterade utsläpp ligger till exempel i Luleå, Oxelösund, Skellefteå, på västkusten och på Gotland. Totalt har dessa industrier cirka 32 000 anställda. Det behövs ett starkare samarbete mellan stat och industri för klara de stora investeringar som behövs för att utvecklingen av morgondagens klimatsmarta lösningar och framtidens jobb ska finnas i Sverige, säger Isabella Lövin.
Den fjärde september träffar klimatminister Isabella Lövin företagsledarna för Sveriges basindustrier med processutsläpp för att diskutera utformningen av Industriklivet. Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.
