Av; Av Simon Matthis
Vad driver inflationen? Den som olyckskorpar befarar ska utmynna i en långvarig recession. Det talas mycket om den livsmedels- och råvarukris som Ukrainakriget gett upphov till, men finns också en annan starkt bidragande orsak, som det talas tyst om. Den stavas ESG, (”environmental, social and corporate governance”), vilket i korthet betyder miljöstyrning, samhällsansvar och bolagsstyrning. Med ett ord hållbarhet.
De senaste åren har allt mer kapital slussats över i ESG-märkta investeringar. Ett exempel: På Avanzas fondplattform har 60 procent av alla nystartade fonder uttalat hållbarhetsfokus. Dessa förvaltar totalt drygt 22 miljarder kronor.
EU:s handlingsplan för hållbara finanser och taxonomin smyger in krav på att ESG-perspektivet ska beaktas i alla större investeringar. Det är nog ingen överdrift att säga ESG-perspektivet i dag är avgörande för vilka större investeringar som överhuvudtaget ser dagens ljus.
Konsekvenserna av det ser vi redan och de är förödande: åratal av underinvesteringar i fossila bränslen har lett till den energikris vi ser nu – med skenande drivmedelspriser.
Välbehövliga investeringar i exempelvis ”ren” kolkraft, komplett med CCS-teknik, lyser med sin frånvaro då viljan att göra gott också så lätt slår över i rädslan för att göra fel på grund av ESG-indoktrineringen.
ESG:s kravlista kan också stå oss dyrt samhällsekonomiskt, då ESG-klausuler har visat sig göra det omöjligt för svenska fond- och pensionsbolag att investera i försvarsmateriel, när detta så väl skulle behövas.
Men det hållbarhetsbegrepp som är kärnan i ESG kan på goda grunder ifrågasättas. I ESG-investeringarnas eget hemland USA kallar vissa debattörer detta rentav för nonsens.
ESG-investeringar kan nämligen definiera sig sådana på grund av de mål de sätter upp, vilket bör vara tillräckligt för att hissa varningsflagg. Ett ESG-mål kan till exempel vara nollutsläpp av växthusgaser fram till 2025, med endast användande av råvaror som respekterar ekosystemen och vars utvinning är socialt ansvarstagande. Med mera. Dessa mål är så vagt formulerade att de blir omöjliga att verifiera. Vilket lett till en marknad för en helt ny yrkesgrupp av ESG-verifierare, vars uppdrag blir att utvärdera företagens ESG-investeringar. I energikrisens spår skulle dessa människor nog göra bättre nytta inom forskning och utveckling.
ESG-indoktrineringen kan få en liknande effekt på inflationen som utvecklingen mot ökad protektionism och deglobalisering. Det är väl känt att globaliseringen lett till höjd produktivitet och prispress på varor och tjänster, och det är inte särskilt långsökt att anta att deglobaliseringen då får motsatta effekter.