Nordic Infracenter är en flitig arrangör på Elmia Nordic Rail med hela sex techtalks på stora scenen. De handlar om allt från ERTMS och hyperloop till Järnvägscollage. Företagets verksamhetsutvecklare HansInge Almgren ser två stora utmaningar som järnvägsbranschen måste lösa: Teknikutveckling och kompetensförsörjning.
AV: Anders Carlsson
Nordic Infracenter är ett utvecklingsnav som erbjuder nätverk, utbildning och innovation till järnvägs och transportintresserade. Centrets val av techtalks visar vilka problemområden man vill lyfta fram på Elmia Nordic Rail.
– Utan nya innovationer och rekrytering av personal väntar stora svårigheter för järnvägsbranschen, säger Hans-Inge Almgren.
Han menar att regelverket käppar i hjulen när det gäller innovationer.
– Det är svårt för en entreprenör att jobba med innovationer i ett projekt åt Trafikverket för det finns inget utrymme för det, säger HansInge Almgren.
Han berättar att Nordic Infracenter har arrangerat projekt för att locka in företag i ett innovationstänk.
– Reaktionen från ett av de deltagande företagen blev: ”Även om vi tar fram en helt ny metod så blir vi stoppade. Vi testade till exempel att göra besiktningar av växelvärmare med drönare. Men vi får inte använda drönare för Trafikverket för det står i deras rutiner att kontroll av växelvärmare ska göras manuellt.”
Hans-Inge Almgren anser att Trafikverket borde lätta på regelverket och låta entreprenörer testa nya metoder under myndighetens överseende.
– Utomlands har man lite mer förståelse för att det behövs innovationer inom transportsektorn.
Men han har ett visst hopp om en förändring
– Nu tar Trafikverket över tre egna underhållskontrakt och där säger de att det ska finnas utrymme för att testa innovationer och utveckling i och med att det är myndigheten själva som ansvarar för de kontrakten, säger Hans-Inge Almgren.
Förutom den haltande teknikutvecklingen ser han kompetensförsörjningen som ett akut problem inom järnvägsbranschen.
– En del menar att det behövs fler skolor, men det är bättre att fylla de klasserna som redan är i gång. De går ofta med 5–7 elever i varje klass och man bör vara 10–15 stycken för att det ska bli någon ekonomi i det hela. Så de är precis på överlevnadsgränsen om de ska lägga ner sina utbildningar.
Det är inte bara de som arbetar direkt med tåg och järnväg som börjar bli för få, enligt Hans-Inge Almgren.
– Jag skulle vilja säga att det även är på den administrativa sidan, där saknas det folk som man inte pratar så mycket om: Alltså yrken som projektledare, projektekonomer och projektadministratörer.
HansInge Almgren ser bara en väg framåt för att få fler att utbilda sig inom järnvägssektorn.
– Man måste jobba med attraktiviteten för branschen. Om man förklarade arbetsinnehållet på ett vettigt sätt så tror jag att många fler skulle vara intresserade.
Han anser att branschen länge varit för inriktad på att locka ungdomar.
– Enligt de utredningar som jag har gjort är 50 procent av de som kommer till järnvägen vuxna. Man byter karriär mitt i livet. Och det pratas det inte om. Hur tar vi hand om dem? Jag tror att man kan behöva göra rekryteringsinsatser riktade till folk som är mitt i livet, och vill pröva någonting nytt, säger Hans-Inge Almgren.
