Sverige, freden och innovationens land. Sverige, landet där enhörningarna står på rad. Våra företag har blomstrat på den globala scenen tack vare vår skickliga arbetskraft. Den legendariska entreprenören Jason Calacanis själv sa en gång att det bara finns två ställen för investerare: Silicon Valley och Stockholm.
Idag står vi tillsammans med resten av världen inför stora utmaningar. Utmaningar som skulle kunna lösas med hjälp av teknologi och ingenjörskonst. Men tyvärr hotar den rådande situationen, med stor brist på ingenjörer, inte bara att underminera Sveriges framgång utan också världens framtid.
Bristen på ingenjörer är inte en nyhet. Under årtionden har företag, högskolor och forskningsinstitut i Sverige kämpat för att hitta tillräckligt med teknisk kompetens för att driva sina projekt och företag framåt. Det är dock uppenbart att de senaste årens regeringsåtgärder inte har varit tillräckliga för att möta denna utmaning.
Ett av de mest kritiska problemen är den svenska byråkratin och dess långsamma hantering av utbildnings- och arbetskraftsinvandring. Det är absurt att företag som desperat behöver ingenjörer tvingas vänta månader, ibland år, på att de nödvändiga tillstånden ska bli klara. I ett globalt sammanhang där teknikutvecklingen går i rasande takt, är varje förlorad dag en förlorad konkurrensfördel.
En annan aspekt av bristen på ingenjörer som förtjänar särskild uppmärksamhet är den ojämna representationen av könen inom tekniksektorn. Kvinnor utgör fortfarande en minoritet bland ingenjörer, och detta är ett problem som inte bara handlar om rättvisa och jämställdhet utan också om att förlora på mångfaldens fördelar. Nya perspektiv krävs för vidare innovation.
Nödvändigheten av ingenjörer sträcker sig bortom enbart ekonomin. I den omställning mot en klimatsmart värld, där vi måste utveckla och implementera nya teknologier för att minska vår miljöpåverkan och bevara planetens resurser, spelar ingenjörer en avgörande roll. De är de som designar och implementerar hållbara energilösningar och skapar innovativa metoder för att minska vår klimatpåverkan. Att adressera klimatförändringar och bygga en hållbar framtid kräver en ökad ingenjörskompetens och en effektiv hantering av teknologisk innovation. Regeringen bör därför se bristen på ingenjörer som en fråga om både ekonomisk konkurrenskraft och klimatskydd, och vidta åtgärder i enlighet med detta. Det är hög tid att säkerställa att vi har de nödvändiga resurserna och talangerna för att möta framtidens utmaningar.
Regeringen bör överväga skatteincitament för företag som investerar i teknisk kompetensutveckling och anställer fler ingenjörer. Detta skulle uppmuntra företag att prioritera teknisk kompetens och hjälpa till att utbilda och rekrytera fler ingenjörer. Regeringen borde också fundera på mentorprogram där seniora kvinnliga ingenjörer kan lära upp yngre, och på det sättet ge dem den erfarenhet, vägledning och framförallt kamratskap som kan saknas för kvinnliga ingenjörer.
I slutändan handlar detta om att säkerställa Sveriges framtid och vår ekonomiska överlevnad. Vi kan inte längre ignorera problemet med bristen på ingenjörer, och det är hög tid att vi börjar agera med den brådska som situationen kräver. Sverige förtjänar sin plats som världsledare, men bara så länge som vi investerar i vår egen befolkning. Det är dags för regeringen att vakna.
Undertecknat av:
Caroline Edelstam, generalsekreterare för Ingenjörer utan gränser
Mats Hellström, ordförande för Norden International, tidigare utrikeshandelsminister och jordbruksminister samt FN-delegat
Marie Ideström, medgrundare och VD för Womengineer
Linus Persson, grundare av Ingenjörsdagen
Shiva Sander-Tavallaey, specialist i AI och adjungerad professor på KTH