Vi ser ju att i princip alla svenska företag drar ner på sin verksamhet i Iran, säger EU- och handelsminister Ann Linde (S).
Förra året uppgick den svenska exporten till Iran till 4,3 miljarder kronor. Men i och med att USA:s nya sanktioner aviserades redan när president Donald Trump i maj meddelade att landet drar sig ur kärnenergiavtalet finns indikationer på att exporten har börjat minska.
Det saknas färska siffror på hur mycket sanktionerna påverkat men det går att titta på effekterna av den förra sanktionsrundan 2012, då den totala svenska exporten sjönk från 6,7 miljarder till endast en miljard året därpå, enligt Victor Carstenius, landanalytiker för Iran på Exportkreditnämnden.
EU vill blockera
När de nya sanktionerna trädde i kraft på tisdagen svarade EU med att införa en uppdaterad blockeringsförordning som innebär att europeiska företag och personer förbjuds från att följa USA:s sanktioner. Förordningen ger också viss möjlighet till kompensation för företag som drabbas ekonomiskt.
Men det ser på kort sikt i alla fall ut som att EU:s motåtgärder inte kommer ha någon större effekt.
Signalen vi har fått från svenska företag som vi har haft samtal med är att i princip alla trappar ner på sin verksamhet för att inte äventyra sin verksamhet i USA, som är en mycket större marknad, säger EU- och handelsminister Ann Linde.
Bilindustrin drabbas först
Lastbilstilverkaren Scania, som har runt fem procent av sin försäljning i Iran drabbas hårt. Bilindustrin står totalt för hälften av Sveriges export till Iran.
Iran är en viktig marknad för oss, vi säljer ungefär 5 000 fordon per år vilket motsvarar runt 5 procent av vår försäljning och vi har investerat och satsat mycket på den iranska marknaden, säger Karin Hallstan, på Scanias pressavdelning.
Scania har nu tvingats ställa in flera order och skala ner sin verksamhet i landet. Företaget drabbas trots att USA inte är någon stor marknad i Scanias fall. Det är bland annat sanktionernas effekt på bankerna och betalningssystemen som gör att man inte kommer kunna fortsätta handla med Iran.
Det handlar dels om vår förmåga att kunna fortsätta leverera till USA, men det handlar också om att vi har amerikanska partners som levererar delar och som då inte får arbeta med oss. Den tredje delen är amerikanska banker som kan sätta begräsningar på banksystem och vilka transaktioner som får göras vilket också påverkar oss.
Just USA:s inflytande över de finansiella systemen är det stora hindret för många företag.
Alla sektorer drabbas dessutom av att i princip alla europeiska banker följer de amerikanska sanktionerna vilket gör att betalningssystemen inte längre fungerar som de ska. Alla internationella banker är beroende av att kunna hantera dollar så bankerna är de institutioner som USA har mest inflytande över, säger Victor Carstenius.
"Mycket dystert"
USA:s president Donald Trump upprepade på tisdagen sin uppmaning till företag som fortsättar handla med Iran.
"Den som gör affärer med Iran kommer INTE att göra affärer med USA", skrev Trump på Twitter.
Sanktionerna som riktar sig direkt till banksektorn och oljeindustrin träder i kraft först den 5 november, men effekten är tydlig redan nu och enligt Ann Linde ser situationen den närmsta tiden mörk ut.
Jag ser i dagsläget ingen direkt ljusning. Det blir ju bara ännu värre när fler sanktioner införs. Men EU är enigt i den här frågan och man får se om vi inom EU kan komma fram till något mer konkret. Men i slutändan är det upp till företagen.
