Fukushimakatastrofen i Japan 2011 fick fysikern och den tidigare kärnkraftsvännen Angela Merkel att svänga. Tyskland skulle avveckla kärnkraften.
Den förra förbundskanslerns beslut gick i mål i april 2023, då de sista reaktorerna kopplades bort från elnätet under efterträdaren Olaf Scholz överinseende.
Ett allvarligt strategiskt fel, enligt oppositionsledaren Friedrich Merz, som i veckan besöker Stockholm.
Under sitt Sverigebesök har Merz, som liksom Merkel företräder kristdemokratiska CDU, träffat statsminister Ulf Kristersson (M) för att diskutera säkerhetsläget och den svenska Natoprocessen, men även energifrågor. Han är inspirerad av de svenska planerna på kärnkraftssatsningar.
"Bra beslut" bygga ut
Det var rätt beslut av Sveriges regering att inte lägga ner kärnkraften, utan i stället bygga ut den, säger han till TT.
Vi ser med stor sympati på vad regeringen här gör.
Tysklands så kallade "Energiewende", energiomställning, går trögt, och industrin klagar över att konkurrenskraften blir lidande på grund av den dyra elen. Rysslands krig mot Ukraina och stoppet för mångmiljardprojektet Nordstream 2 har tvingat fram en omläggning av den tidigare strategin, som i hög grad byggde på import av billig rysk gas.
Regeringen Scholz håller dock dörren stängd både för ny kärnkraft och för att dra i gång avstängda reaktorer igen.
Stabilitet i elnätet
Merz, som i dagsläget ser ut att bli Scholz huvudutmanare i nästa val, är särskilt intresserad av de små modulära kärnreaktorerna som ofta nämns som ett alternativ i Sverige, och som han ser som en möjlig väg framåt även för Tyskland.
Framför allt behövs stabilitet i elnätet, säger han.
Vi är av åsikten att vi inte kan klara energiomställningen utan en robust grundförsörjning. Vind- och solenergi är inte robust, åtminstone inte till dess att vi har bättre lagringsmöjligheter.