I skuggan av den globala dominansen från USA och Kina inom konstgjord intelligens (AI) strävar Tyskland efter att stärka sin inhemska forskning. Trots detta stöter tyska AI-forskare på betydande hinder, där bristen på nödvändig utrustning och överflöd av byråkratiska processer utgör de främsta utmaningarna.
Jürgen Seitz, professor vid Hochschule der Medien i Stuttgart, uttrycker sin frustration över den akuta bristen på lämpliga grafikkort, vilket är avgörande för att effektivt kunna träna AI-modeller med data. Denna brist tvingar institutet att förlita sig på undermålig utrustning, vilket liknas vid en Formel-1-förare som tävlar med en VW Golf.
Hyr tjänster
På grund av denna utrustningsbrist har Stuttgarts forskare nyligen varit tvungna att hyra tjänster från amerikanska molnleverantörer till höga kostnader, en lösning som inte är hållbar på lång sikt på grund av juridiska problem relaterade till hantering av känslig data. Denna situation belyser det omfattande problemet med chipbristen, som väntas förvärras.
Denna teknologiska brist riskerar Tysklands möjligheter att vara oberoende från ledande AI-nationer som USA och Kina.
EU-kommissionen hjälper
EU-kommissionen har erkänt denna kris och lanserat initiativ för att förbättra tillgången på superdatorresurser i Europa. Dock är tillgången till dessa resurser förenad med omfattande byråkrati, där forskare måste navigera genom en labyrint av formulär för att få tillgång till nödvändiga resurser.
Specialchipsen, GPUer, som är kritiska för AI-forskning, har blivit en bristvara globalt. Nvidia, den ledande tillverkaren, kämpar med att möta efterfrågan, vilket driver upp priset på dessa chips till astronomiska nivåer, ibland över 30 000 dollar per enhet. Trots rabatter till forskningsinstitutioner är dessa priser ofta oöverkomliga.
Särskilt fokus
Politiska ledare i EU och Tyskland har uttryckt en vilja att stärka forskningskapaciteten inom AI, med särskilt fokus på att öka tillgången på GPUer. Men de praktiska utmaningarna kvarstår. Dirk Hecker, chef för Fraunhofer-Alliansen för Big Data och KI, pekar på GPU-bristen som ett betydande hinder för utvecklingen av stora språkmodeller, en central komponent i modern AI-forskning.
Trots tillgången på regionala AI-servicecenter och initiativ som Supercomputer Jupiter, som är tänkt att bli världens mest kraftfulla dator, plågas tyska forskare av en byråkratisk process som ofta förhindrar effektiv användning av dessa resurser. Dessa hinder, kombinerat med sällsynta tillfällen för ansökan om GPU-timmar och en dynamisk forskningsmiljö där antaganden snabbt blir föråldrade, leder till att tysk AI-forskning hamnar på efterkälken jämfört med internationella jättar.
Denna kombination av brist på kritiska resurser och omfattande byråkrati resulterar i en forskningsmiljö där det blir allt svårare att publicera framstående arbeten och därmed nå framgång på den internationella arenan. Utan en lösning på dessa utmaningar riskerar Tyskland att förlora sin position
Källor: Handelsblatt & Reuters