Affärssystemleverantören IFS rapporterar en världsrankning för de länder som är mest positiva till AI-teknik. I undersökningen ”Industrial AI: the new frontier for productivity, innovation and competition” har IFS frågat 1700 seniora beslutsfattare i tolv länder, inklusive Norden, om hur de arbetar och ser på AI i deras organisationer. Sverige befinner sig på andra plats i världen och endast Norge är mer positivt till AI.
Enligt IFS beror Sveriges höga rankning delvis på att 94 procent av tillfrågade angav att de ser AI som en lösning på så kallad teknisk skuld. Denna tekniska skuld innebär att organisationer och företag ligger efter i sin digitaliseringsprocess, vilket kan bero på en rad olika faktorer som otillräckliga resurser, brist på kunskap eller föråldrade system. Genom att implementera AI-teknik tror många att dessa organisationer kan övervinna hinder och påskynda sin digitala utveckling. AI kan exempelvis automatisera repetitiva och tidskrävande uppgifter, samt analysera stora mänger data för att hitta mönster och insikter som i sin tur leder till välgrundade affärsbeslut.
Den starka tron på att AI kan lösa teknisk skuld går i linje med att 84 procent av svenskarna har höga förväntningar på vad AI kan bidra med till deras organisationer. Svenska seniora beslutsfattare angav kundupplevelse, konkurrensfördelar och affärsberedskap som de främsta anledningarna till AI investeringar med förväntat resultat inom två års tid.
På frågan om var AI prioriteras i organisationen svarade 38 procent av svenskarna att kundupplevelse tar högst prioritet och lite mer än en femtedel, 22 procent, angav produktinnovation. Administration, så som HR och IT, och tillverkning hamnade båda på 18 procent. Administration av tillgångar och ingen specifik prioritet kom på delad sista plats, då båda angavs av två procent vardera.
Sveriges positiva inställning till AI märks också genom att nästan hälften, 46 procent, anser sig ha mycket goda kunskaper inom organisationen för att dra full nytta av AI. Lite mer än hälften, 52 procent, anser att de har tillräckliga kunskaper internt för att få ut vad de behöver av AI-tekniken. Endast två procent angav att organisationen inte besitter kunskaperna för tillfället. I kontrast till den globala siffran, 13 procent, var det inga av svenskarna som svarade att AI-kunskaper inte är en prioritet.
I undersökningen frågades respondenterna också när de tror att AI-investeringarna kommer få en avgörande inverkan på organisationen. Två tredjedelar, 66 procent, av svenskarna svarade inom ett till två års tid, 20 procent inom två till tre år och 12 procent inom ett år. Även här visar det sig att svenskarnas inställning till AI är mer positiv än i andra länder, för om man ser på det globala snittet så svarade 47 procent ett till två år, 23 procent inom två till tre år och 24 procent inom ett år.
– Studien visar att svenska företagsledare verkligen har lagt tid på att se vad AI kan erbjuda organisationer, säger Ann-Kristin Sander, Nordenchef på IFS. Vad vi ser i Sverige är att fler företag väljer att differentiera sig med AI. De som samlar in data, investerar i sin personal och följer en hållbar strategi, är mest positiva till AI eftersom de kan snabbt dra nytta av tekniken. De som inte har en klar strategi för att nå den punkten behöver en partner som kan vägleda dem på resan.
Censuswide undersökte 1 709 beslutsfattare som arbetar inom tillverkning, telekommunikation, tjänstefiering, byggbranschen och energi, i organisationer med en årlig omsättning på 50 miljoner dollar eller mer i Storbritannien, USA, Kanada, Tyskland, Frankrike, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Japan, Australien och Förenade Arabemiraten. Undersökningen utfördes från den 6 till 27 mars 2024.