Avvecklingen av kärnkraften ett misslyckande för grön energipolitik i Tyskland menar tyska Riksrevisionen
Efter olyckan i kärnkraftverket i Fukushima i Japan beslutade Tysklands regering 2011, med stort stöd i folkopinionen, att avveckla landets kärnkraftsanläggningar. I april 2023 stängdes de tre sista aktiva kärnkraftverken i landet. Då kärnkraften endast utgjorde 6,4 procent av elproduktionen i Tyskland under år 2022 kan det tyckas att stänga ned kärnkraften inte var ett kontroversiellt beslut.
Men nu kommer reaktionen. Tyska Bundesrechnungshof, Riksrevisionen, kritiserar starkt den bild som förbundsregeringen ger av arbetet med försörjningssäkerheten som förvrängd och att de antaganden som åtgärderna för försörjningssäkerhet bygger på är verklighetsfrämmande.
Man menar att Energiewende är ett politiskt och miljömässigt misslyckande som tyska skattebetalare fått betala dyrt. Utgifterna för omställningen till förnybar energi i Tyskland beräknas till 696 miljarder euro enligt en ny studie som publicerats i tidskriften International Journal of Sustainable Energy.
Skulle Tyskland, med Europas högsta elpriser, hållit fast vid kärnkraften, skulle enorma belopp ha sparats samtidigt som landets utsläpp skulle vara betydligt mindre, enligt en ny vetenskaplig studie. Skulle Tyskland dessutom ha investerat i ny kärnkraft, kunde landet redan ha nått sina klimatmål och det med halva kostnaden för Energiewende.
Nu har opinionen vänt när det gäller kärnkraften i Tyskland. Omställningen till grön energi är beroende av kärnkraft och att abrupt avveckla kärnkraften var ett misstag, menar många. Särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina med efterföljande kaos på de europeiska energimarknaderna har de tyska hushållen drabbats hårt av kostnaderna för energi. Tysklands ledande ställning som Europas ekonomiska motor är, enligt bedömare, hotad av den stora ekonomiska och teknologiska omställning som Tyskland har valt att genomföra på energiområdet.