Det finns värden i restprodukter från massa- och pappersindustrin, som kan användas vid ståltillverkning. Det har framgångsrika försök i det nu avslutade OSMET-projekten visat.
Det Vinnova-finansierade projektet OSMET 3.0, med Chuan Wang från Swerim som projektledare, hade som övergripande mål att verifiera tidigare utvecklade koncept i OSMET 1.0 och 2.0. Rent konkret har det handlat om att flytta försöken där restprodukter använts vid ståltillverkning, från laboratoriemiljö till pilot- och industriskala:
Restprodukter från Essity har transporterats till SMA Minerals, där briketter har tillverkats; delar av kalkinnehållet i briketterna har ersatts med restprodukten flygaska. Briketterna har därefter använts i ugnarna vid stålframställning hos Outokumpu. Målet i forskningsprojektet var att ersätta 20 procent av kalken i briketterna med flygaska.
Försöken visade sig så framgångsrika att processen nu fortsätter utanför OSMET:s regi, säger Niina Leskinen, hållbarhetsingenjör vid Outokumpu, i ett pressmeddelande.
– Ju mer vi kan få ner kalkinnehållet, desto mer reducerar vi förstås vårt koldioxidavtryck, så nu fortsätter vi våra försök med briketter som innehåller 50 procent restprodukter från pappersindustrin. Förhoppningen är förstås att se om vi kan fortsätta att upprätthålla samma kvalitet på stålet.
I projektet OSMET 3.0 har det ingått 11 olika partners från såväl industri som akademi och som koordinator är Chuan Wang, vid forskningsinstitutet Swerim nöjd.
– Det här projektet är gjort inom Vinnovas så kallade UDI, utmaningsdriven innovation. Och det har verkligen funnits utmaningar som vi har övervunnit. Att Outokumpu fortsätter försöken känns väldigt bra och jag kommer förstås följa resultaten med intresse.
Yu-Chiao Lu vid KTH, doktorerade inom OSMET- projektets ramar. Bland annat undersökte hon olika bioprodukters potential som så kallat hydrokol.
– Vi har testat matavfall, trädgårdsavfall och restprodukter från pappers- och massaindustrin. Nya material kräver nya sätt att tänka inom metallurgin. Allt går att använda men kvalitén varierar och därmed också vilka användningsområden som passar bäst.
Chuan Wang menar att en framgångsfaktor i OSMET 3.0 är att alla parter har haft en stark känsla av win-win. Massaindustrin kan få se restprodukter komma till användning. Tillverkare av briketter har en ny potentiell marknad. Och stålindustrin ser möjligheten att reducera sitt koldioxidavtryck.
– Ännu är hydrokolet inom stålindustrin i en utvecklingsfas, men målet är förstås att den cirkulära industrin ska vara såväl en miljömässig som en företagsekonomisk vinst för industrin.