Världsekonomiskt forum förutspår att jobb inom tekniksektorn kommer att öka snabbast fram till 2030. Trots detta skapas flest nya arbetstillfällen inom jordbruket.
Jordbruket väntas få 35 miljoner nya jobb inom fem år, enligt Världsekonomiskt forum. En viktig faktor bakom denna utveckling är den gröna omställningen, anpassningen till klimatförändringar, digitalisering och ökade levnadskostnader. Redan idag finns över 200 miljoner jordbruksarbetare globalt.
Även andra sektorer ser en tillväxt i antalet jobb. Antalet chaufförer, säljare och byggnadsarbetare väntas öka avsevärt. Denna utveckling drivs av befolkningstillväxt och ekonomisk expansion världen över.
Tekniksektorn växer snabbast
Enligt forumets prognos kommer många jobb kopplade till ny teknologi att växa i snabb takt. Till exempel beräknas antalet specialister inom big data mer än fördubblas fram till 2030.
Även jobb inom finansiell teknologi, artificiell intelligens och maskininlärning ser en kraftig ökning. Dessa sektorer skapar nya möjligheter, men leder också till att vissa yrken försvinner.
Yrken som minskar mest
De yrken som försvinner snabbast är främst de som kan ersättas av digital teknik, artificiell intelligens och robotik. Exempelvis beräknas en tredjedel av alla jobb inom post- och banksektorn försvinna inom fem år.
Likaså väntas antalet biljettförsäljare och administrativa assistenter minska kraftigt. Om fem år kommer det att finnas cirka 13 miljoner färre biljettförsäljare och sex miljoner färre assistenter än idag.
Så gjordes prognosen
Världsekonomiskt forum baserar sina beräkningar på en global enkätundersökning bland arbetsgivare inom olika branscher. Resultaten har kombinerats med arbetsmarknadsstatistik från Internationella arbetsorganisationen.
Tanken att artificiell intelligens ska ersätta människor i allt fler yrken väcker både oro och fascination. Kan AI ta över våra jobb? Kommer robotar snart att ersätta sjuksköterskor i vården? Teemu Roos, professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet, reder ut vad som är myt och vad som är verklighet.
Vad menar vi med artificiell intelligens?
– Begreppet kan betyda många saker, säger Teemu Roos, professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet. För forskare är det ett akademiskt ämne, jämförbart med fysik eller biologi. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv handlar det om en teknologi med praktiska tillämpningar.
AI som tjänst och verktyg
– Vi ser allt fler AI-baserade tjänster, som språkmodellen ChatGPT. Men att kalla AI för en ”assistent” är missvisande. En mänsklig assistent har en egen vilja och moraliskt ansvar, vilket AI saknar.
AI blev allmän kännedom 2022
Under slutet av 2022 lanserades AI-verktyg som DALL-E, Midjourney och ChatGPT. – Det var en brytpunkt där AI blev en del av den offentliga diskussionen. Inte för att tekniken var revolutionerande, utan för att den kändes närvarande i mångas vardag, säger Roos.
Teknologins effekter på arbetsmarknaden
AI sägs frigöra människor från monotona jobb, men skapar samtidigt oro. Roos tar upp en artikel i Washington Post om två skribenter som ersattes av ChatGPT. Den ena blev hundrastare, den andra utbildade sig till ventilationstekniker.
– AI är ingen naturkraft som vi inte kan styra. Människor bestämmer hur den används. Teknologi är inte något som bara sker, det är resultatet av politiska och ekonomiska beslut.
Behovet av reglering
EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) är ett exempel på fungerande reglering. – Idén att AI alltid utvecklas snabbare än lagstiftning är en myt, ofta spridd av teknikjättar som Google och Microsoft för att motarbeta reglering.
Två dominerande narrativ om AI
Roos ser två huvudsakliga diskussioner: en optimistisk, där AI betraktas som en ny industriell revolution, och en alarmistisk, där AI leder till massarbetslöshet och förtryck. – Båda perspektiven missar den viktigaste frågan: Hur fördelas AI:s fördelar och nackdelar i samhället?
AI:s osynliga arbetskraft
Bakom AI finns mänskligt arbete. Många utför monotona uppgifter, som att kategorisera bilder, för minimilön. – Dessa arbeten bidrar inte till kompetensutveckling, utan fängslar människor i en cirkel av dåliga arbetsvillkor, säger Roos.
AI är ingen science fiction – den är redan här
Debatten om AI tenderar att bli futuristisk, men Roos påpekar att AI redan formar samhället. – Vi bör fokusera på AI:s nuvarande effekter, inte bara på dess framtida möjligheter eller hot.
Källa: Yle Uutiset
