USA är starkt beroende av import för att tillgodose sitt behov av kritiska mineraler och råvaror, som även är eftertraktade av EU. Bland dessa finns nickel, kobolt, koppar och litium – nödvändiga komponenter för både industri och försvar.
USA har en av världens långsammaste processer för att öppna nya gruvor. Enligt en rapport från den finländska nyhetskanalen Yle Uutiset kan det ta upp till tjugonio år att starta en gruva i landet, vilket är näst långsammast i världen. Samtidigt dominerar Kina den globala produktionen och förädlingen av kritiska mineraler, vilket gör USA beroende av utländska leverantörer.
Försvarsindustrins ökande behov
Den amerikanska försvarsindustrin har ett växande behov av kritiska mineraler. För att möta detta försöker USA säkra leveranser från allierade länder, inklusive de nyblivna Nato-medlemmarna Finland och Sverige, vars geologiska tillgångar är betydande.
– Det största problemet är att få tillgång till fler källor för dessa mineraler, säger Scott Woodard, biträdande sekreterare vid USA:s energidepartement, i en intervju med Yle.
Nordiska länder spelar en viktig roll
Finland och Sverige har stora fyndigheter av kritiska mineraler, vilket väcker intresse från USA. När Woodard får frågan om Finland och Sverige är viktiga för USA:s mineralförsörjning ger han en diplomatisk men talande kommentar.
– Vi har inte dragit en tydlig gräns mellan Nato och mineralfrågan. Finlands och Sveriges anslutning till Nato är ännu ett exempel på våra gemensamma värderingar, säger han.
Långsamma tillståndsprocesser hämmar USA:s gruvnäring
USA ser även Finland som en viktig partner inom Mineral Security Partnership (MSP), ett samarbetsinitiativ som USA driver tillsammans med flera västländer för att säkerställa trygga försörjningskedjor för kritiska mineraler.
– Finland är mycket aktivt i MSP. De deltar i möten och bidrar väsentligt till samarbetet mellan Helsingfors och Washington, säger Woodard.
Kritiska råvaror och geopolitik
USA uppmärksammar i allt högre grad de råvaruresurser som finns i Norden. Enligt Geologiska forskningscentralen i Finland är landet en av EU:s största eller enda producenter av flera strategiska metaller och mineraler, inklusive kobolt, platina, palladium, nickel och apatit. Norge, Sverige och Finland är de enda nordiska länderna med metallmalmgruvor, och Sverige har en betydande kopparproduktion.
Enligt den kanadensiska forskaren Alexander Dalziel från Macdonald-Laurier-institutet förändras USA:s fokus under Donald Trump.
– Trump bryr sig inte om miljöfrågor eller den gröna omställningen, utan om makt. Det militära perspektivet kommer att bli viktigare. Finland, Sverige och Norge har mineraler som behövs för försvarsindustrin, säger han.
Dalziel nämner bland annat flygplansmotorer som exempel på produkter som kräver dessa råmaterial.
– Dessa råvaror kontrolleras i stor utsträckning av Ryssland och Kina, vilket gör USA:s närvaro i Norden strategiskt viktig, tillägger han.
Kampen om råvarorna hårdnar
Masatoshi Murakami, docent vid Kogakkan-universitetet i Japan, anser att Finland har en särskild position.
– Norra Finland är rikt på nickel, vilket gör det till en mycket intressant region, säger han i en intervju med Yle.
Japan är också medlem i MSP, men har begränsad tillgång till egna mineralresurser. Murakami beskriver samarbetet som en balans mellan råvaruproducerande länder som Finland och Sverige och konsumentländer som Japan, Tyskland och Frankrike.
Han ser en ökande geopolitisk betydelse för norra Europa, särskilt i ljuset av Rysslands aktiviteter i Arktis.
– USA är mycket oroat över utvecklingen i Arktis. I det sammanhanget är Finland en central spelare, säger Murakami.
Vad innebär detta för framtiden?
Kan Trumps tidigare förslag om att köpa Grönland vara en föraning om en global kamp om kritiska mineraler?
– Råvarornas betydelse är stor, men jag skulle vara försiktig med att tala om en väpnad konflikt kring Arktis resurser, säger Dalziel.
Murakami har en annan syn.
– Min enkla bedömning är ja, svarar han till Yle.
Källa: Yle Uutiset