Initiativet Industrilyftet lyfter i sin senaste rapport fram flera utmaningar för Sveriges järnvägstransporter. Rapporten pekar på kapacitetsbrister, längre transporttider och bristande konkurrenskraft som centrala problem för järnvägsnätet.
Industrilyftet, som arbetar för att förbättra Sveriges järnvägssystem, rapporterar att godstransporter på järnväg under 2022 uppgick till cirka 23,2 miljarder tonkilometer. Det motsvarar drygt 20 procent av det totala transportarbetet. Samtidigt har järnvägens marknadsandel minskat jämfört med vägtransporter, som stått för nästan hela ökningen i långväga transporter sedan 1985. Enligt Industrilyftet har järnvägens produktivitet ökat genom tyngre och längre tåg, men utvecklingen hämmas av flera faktorer.
Bo-Lennart Nelldal, tidigare verksam vid KTH, och Lars Ahlstedt, tidigare European Rail Consulting, konstaterar i rapporten att transporttiderna för godståg ökat markant sedan år 2000. Från Hallsberg till Malmö har restiden under dagtid stigit från 6 till 8 timmar, en ökning med 33 procent. Liknande försämringar har noterats för sträckorna Hallsberg–Göteborg och Hallsberg–Stockholm. Transporttiderna har förlängts mest sedan 2010.
Enligt Industrilyftet transporterades 42 procent av järnvägens totala godsmängd 2022 av malm och andra gruvprodukter. Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske stod för 15 procent, medan oidentifierbart gods utgjorde 12 procent. Basindustrin – särskilt gruv-, järn- och skogsindustrin – dominerar därmed godstransporterna på järnväg, men drabbas hårt av kapacitetsbrister.
Industrilyftet hänvisar också till internationella jämförelser. Enligt Global Competitiveness Index 2019 rankades Sveriges järnvägsnät på plats 40 i världen vad gäller kvalitet, en försämring sedan tidigare år. Transportstyrelsens återkommande studie av godstransportköpares uppfattningar bekräftar problemen. Köpare efterlyser bland annat bättre tillförlitlighet, högre kapacitet och ökad konkurrenskraft för järnvägen.
Rapporten lyfter även fram att vägtrafikens samhällsekonomiska kostnader inte internaliseras i samma utsträckning som järnvägens, vilket påverkar järnvägens konkurrenskraft negativt. Industrilyftet understryker att dessa frågor behöver adresseras för att stärka järnvägens roll i Sveriges transportsystem.