Forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat komponenter som är viktiga för att optimera cacheminnet i en dators mikroprocessor, vilket beskrivs som avgörande för ökad prestanda i framtida datorer. Tekniken ”stärker EU:s möjligheter att skapa en egen, konkurrenskraftig tillverkning av datorer".
– Med vår lösning kommer datorn åt information mycket snabbare än tidigare eftersom cachen hanterar betydligt fler beräkningselement än vad många andra cachar kan hantera. Det gör det möjligt att möta även de krav som framtidens kraftfulla datorer ställer, säger Per Stenström, som är professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers och Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Lösningen innebär att cacheminnet ges bättre tillgång till information om hur och var datan bearbetas i systemet. Därmed blir cachen bättre på att hantera data, vilket gör den snabbare, enligt forskarna.
Arbetet har genomförts inom ramen för det europeiska projektet The European Processor Initiative (EPI) med syfte att skapa en europeisk industri för processorer. För att länderna inom den Europeiska unionen ska kunna säkra tillgången till datorer behöver EU äga kedjan från immateriella rättigheter till tillverkning, enligt Per Stenström.
Inom EU pågår just nu stora satsningar för att göra Europa självständigt inom utveckling och tillverkning av datorer. Efter den akuta bristen på halvledare, eller datorchip, som uppstod under covidpandemin beslutade EU att satsa 43 miljarder euro på att säkra utbudet av halvledare inom EU, via The European Chips Act som trädde i kraft 2023.
– Halvledare är en viktig del vid den fysiska tillverkningen av datorer, men även övrig expertis i utvecklingskedjan behöver säkras upp, säger Per Stenström.
– Det osäkra läget i världen gör det ännu viktigare för Europa att skapa en självständig datorindustri. Detta projekt vill säkerställa att det finns europeisk datorteknologi som kan konkurrera med de bästa tillverkarna i världen. Det är ett steg i en utvecklingslinje, och runt 2030 är målet att Europa kan vara självförsörjande med konkurrenskraftiga produkter, säger Per Stenström, som också är huvudforskare för EPI på Chalmers.
Första användningen av ett datorchip med forskargruppens komponenter i en ”superdator” är planerad till 2030.
– Den kommer då att vara en av de snabbaste klassiska datorerna i världen och kan användas för att modellera klimatförändringar, väder och liknande som kräver hög beräkningskapacitet, säger Per Stenström.
Tekniken är dock inte begränsad till den här typen av superdatorer, utan kommer enligt Per Stenström att kunna användas i vanliga datorer redan inom några år.