– Europa måste ta större ansvar för sin egen försvarsförmåga – det behöver bli mer motståndskraftigt, effektivt, självständigt och en mer pålitlig aktör inom säkerhet och försvar, skrev Europeiska rådets ordförande António Costa inför EU:s toppmöte i Bryssel på måndag.
Mötet handlar om Europas försvarspolitik och hur EU ska hantera ökande hot från Ryssland. Frågan om finansiering och vapenproduktion är central, men en tydlig konflikt har uppstått mellan Frankrike och flera andra medlemsstater.
Paris driver linjen att europeiska skattepengar ska användas till militära system utvecklade och producerade inom EU. Många andra länder varnar dock för att ett sådant beslut skulle reta upp USA:s president Donald Trump.
– Om vi som EU nu investerar miljarder i försvar och samtidigt stänger dörren för amerikanska försvarsföretag, tror du att det skulle tas väl emot i Mar-a-Lago? sa en europeisk diplomat med syftning på Trumps residens i Florida.
Splittring inom EU
Till skillnad från Frankrike, EU:s enda kärnvapenmakt, anser Tyskland, Polen, Nederländerna och de baltiska länderna att det är strategiskt viktigt att hålla USA nära. Många länder, särskilt de som gränsar till Ryssland, vill dessutom köpa färdiga vapensystem för att snabbt kunna rusta sina försvar.
– Vi är intresserade av den bästa utrustningen som kan levereras så snabbt som möjligt, säger Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz. Han uppskattar att Polen redan har spenderat motsvarande 60 miljarder dollar på amerikansk vapenutrustning och att ytterligare miljardbelopp har investerats i sydkoreanska vapen.
Trumps skugga över EU:s toppmöte
USA:s roll i Europas försvarspolitik är en central fråga för toppmötet. Den amerikanska dominansen på den europeiska vapenmarknaden är tydlig. Mellan mitten av 2022 och mitten av 2023 gick 63 procent av EU:s försvarsbeställningar till amerikanska företag, medan ytterligare 15 procent gick till andra icke-EU-länder, enligt Draghi-rapporten.
Inför mötet har Polen och de baltiska länderna lagt fram ett förslag om att EU ska spendera minst 100 miljarder euro på försvar till 2027, inklusive inköp av vapen från NATO-allierade utanför EU. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tidigare lyft idén om att unionen bör investera ytterligare 500 miljarder euro i försvar under det kommande decenniet.
Frankrike kämpar för en europeisk strategi
Frankrike, med visst stöd från Grekland, vill att Europa satsar mer på egen vapenproduktion. Den grekiske biträdande försvarsministern Yiannis Kefalogiannis betonade nyligen vikten av att köpa fler vapen som utvecklats och producerats inom EU för att uppnå strategisk självständighet.
Elyséepalatset menar dock att Frankrike inte är så isolerat som det ibland framstår.
– Det finns ingen tydlig splittring mellan dem som vill köpa amerikanskt och dem som vill reservera europeiska pengar för europeiska vapen, sa en fransk regeringstjänsteman.
Svårt att nå enighet
Europeiska rådets ordförande António Costa har en svår uppgift att hitta en enad linje bland medlemsländerna.
– Det är som att utföra öppen hjärtkirurgi på en elitidrottare – det är extremt viktigt, känsligt och livsavgörande, men också mycket komplext och kräver stor skicklighet, sa en högt uppsatt EU-tjänsteman.
Costa framhöll i sin inbjudan till mötet de allvarliga hoten Europa står inför, som Rysslands krig mot Ukraina samt hybrida och cyberattacker.
– Europa måste ta större ansvar för sin egen försvarsförmåga. Det behöver bli mer motståndskraftigt, mer effektivt, mer självständigt och en mer pålitlig aktör inom säkerhet och försvar, skrev Costa.
Förväntningarna är låga på att nå någon avgörande överenskommelse.
– Bryssel kommer att försöka skicka en positiv signal, men jag befarar att den är långt ifrån vad det nuvarande geopolitiska läget kräver, sa tidigare italienske EU-ambassadören Piero Benassi.
Källa: Politico