Frankrikes kärnkraftsråd, ledd av president Emmanuel Macron, har beslutat att statliga kraftbolaget EDF ska få ett subventionerat statligt lån för att täcka minst hälften av byggkostnaderna för sex nya EPR2-reaktorer.
I februari 2022 meddelade Macron att tiden var inne för en ny satsning på kärnkraft i Frankrike. Han betonade vikten av att förlänga driftstiden för de befintliga reaktorerna utan att äventyra säkerheten och presenterade ett förslag på att bygga sex nya EPR2-reaktorer, med en möjlighet att senare utöka med ytterligare åtta. De första tre paren av EPR2-reaktorer planeras att byggas vid Penly, Gravelines och Bugey. Byggstart är planerad till 2027. Den ursprungliga kostnaden uppskattades till 51,7 miljarder euro men reviderades 2023 till 67,4 miljarder euro.
EPR2-reaktorn och dess syfte
EPR2-reaktorn är en tryckvattenreaktor utvecklad av EDF och Framatome. Den är utformad för att uppfylla säkerhetsmålen för tredje generationens reaktorer och bygger på erfarenheter från tidigare EPR-reaktorer samt befintliga kärnkraftverk.
Statligt stöd för finansiering
Vid ett möte den 17 mars granskade Kärnkraftsrådet de huvudsakliga principerna för finansiering och reglering av byggandet av de sex EPR2-reaktorerna. Enligt en kommuniké från Élyséepalatset ska finansieringsramen innefatta ett statligt subventionerat lån som täcker minst hälften av byggkostnaderna samt ett kontrakt för skillnadspris på kärnkraftsproduktionen, med ett takpris på 100 euro per megawattimme enligt 2024 års värde.
Ett kontrakt för skillnadspris innebär att staten garanterar ett fast framtida pris för den producerade elen. Om marknadspriset är lägre än det avtalade priset kompenserar staten skillnaden, och om marknadspriset är högre får staten i stället ta del av överskottet.
Nästa steg i processen
Regeringen och EDF ska nu slutföra diskussionerna under de kommande veckorna och inleda förhandlingar med EU-kommissionen. Målet är att EDF ska kunna fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut 2026.
Kärnkraftsrådet har begärt att EDF skärper kontrollen över kostnader och tidplan och ska presentera en bindande kalkyl och tidsplan innan årets slut.
Säkring av bränslecykeln
Rådet har även godkänt en handlingsplan för att säkra den inhemska bränslecykeln, inklusive statligt stöd till Orano för att trygga Frankrikes uranförsörjning på medellång och lång sikt.
När det gäller hantering av använt kärnbränsle bekräftade rådet fortsatt investering i Oranos program för uppgraderingar vid La Hague-anläggningen. Programmet omfattar bland annat en ny lagringsbassäng för använt bränsle, som ska tas i drift senast 2040. Detta ska säkerställa hanteringen av bränslet från både den befintliga flottan och de framtida EPR2-reaktorerna.
Samordnad finansiering och styrning
Finansieringen av bränslehanteringsprogrammet ska huvudsakligen ske via EDF, som blivande kund till anläggningarna. Orano ska leda projektets styrning i samarbete med EDF, den franska kommissionen för alternativa energikällor och atomenergi (CEA) samt statliga myndigheter.
Utveckling av små modulära reaktorer
Det franska investeringssekretariatet har fått i uppdrag att fortsätta stödet till utvecklingen av små modulära reaktorer, med fokus på projekt som kan leda till driftsättning av en demonstrationsreaktor i början av 2030-talet.
Dessutom ska CEA tillhandahålla data om potentiella anläggningsplatser i Marcoule och Cadarache till intresserade företag samt inleda förhandlingar för att förlägga de mest avancerade projekten på dessa platser.
Bakgrund om Kärnkraftsrådet
Kärnkraftsrådet bildades 2008 av dåvarande president Nicolas Sarkozy och är ett ministerråd på högsta nivå för kärnkraftsfrågor. Rådet fastställer huvuddragen i Frankrikes kärnkraftspolitik, inklusive internationellt samarbete, industriell strategi, energipolitik, forskning, säkerhet och miljöskydd.
Källa: World Nuclear News
