EU:s medlemsländer arbetar för att få fram en gemensam strategi för försvar och upprustning. Frågan har blivit allt mer angelägen efter Donald Trumps signaler om minskat amerikanskt stöd till Ukraina. Den europeiska försvarsindustrin är redo att öka produktionen, men finansieringen av upprustningen är fortfarande en svårlöst fråga.
Enligt förslag inom EU kan en "Tillverkad i Europa"-klausul införas för att gynna europeiska företag. Det råder dock inte enighet om detta bland medlemsländerna. Trots detta meddelar den europeiska flyg-, säkerhets- och försvarsindustrins branschorganisation ASD att industrin är beredd att öka produktionen, leverera snabbare och möta Europas försvarsbehov.
För att detta ska vara möjligt kräver industrin långsiktiga beställningar och en harmoniserad upphandlingsprocess. EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius arbetar med en plan för att hjälpa medlemsländerna att organisera och prioritera sina inköp.
Stora summor avsätts för militära utgifter
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill under de kommande tio åren avsätta 800 miljarder euro för försvarsutgifter. En del av dessa pengar ska användas för militärt stöd till Ukraina. Hennes plan omfattar bland annat en ny fond på 150 miljarder euro.
Det återstår att se om EU:s medlemsstater kan enas om att lätta på skuldreglerna för att finansiera satsningarna. Von der Leyen har föreslagit att lån till försvar ska undantas från de nationella skuldreglerna, vilket skulle ge medlemsländerna möjlighet att öka sina miltära investeringar utan att riskera straffavgifter. I Tyskland planerar både regeringspartierna och oppositionen att exkludera försvarsutgifter som överstiger en procent av bruttonationalprodukten från de nationella budgetreglerna.
Olika finansieringsalternativ
Det finns flera möjliga finansieringskällor för EU:s miltära upprustning. En kombination av nationell och gemensam finansiering kan bli aktuell. Bland de alternativ som diskuteras finns att involvera Europeiska investeringsbanken och att använda frysta ryska tillgångar i EU, vilka uppskattas vara värda omkring 300 miljarder euro.
EU-kommissionen undersöker också möjligheten att omfördela resurser från den nuvarande EU-budgeten. Ett förslag är att göra strukturfonderna mer flexibla så att de kan användas för försvarsrelaterade satsningar, främst inom infrastruktur. Dessutom skulle 93 miljarder euro från EU:s coronafond kunna omdirigeras till försvarsinvesteringar.
Gemensam skuld är osannolik
Ett omdiskuterat förslag är att skapa en gemensam försvarsfond genom att EU tar upp lån tillsammans, men det möter motstånd från flera medlemsländer, särskilt i norra Europa. Det mest troliga är därför att finansieringen huvudsakligen kommer att ske genom omfördelning av befintliga medel och genom nationella budgetar.
EU står inför en rad avgörande beslut om sin framtida försvarspolitik. Finansieringsfrågan kommer att spela en central roll i hur snabbt och i vilken omfattning upprustningen kan genomföras. Medlemsstaterna måste nu enas om en strategi som både möter de akuta behoven och skapar långsiktig stabilitet i Europas försvar.