USA:s centralbank har nyligen beslutat att sänka styrräntan med 0,50 procentenheter, en större justering än vad som är vanligt. Styrräntans intervall justeras från tidigare 5,25–5,50 procent till 4,75–5,00 procent, och beslutet möttes med viss förvåning bland ekonomer och marknadsanalytiker.
USA:s centralbank, Federal Reserve, har meddelat att den sänker styrräntan med 0,50 procentenheter, vilket är ett ovanligt stort steg i jämförelse med tidigare åtgärder. Beslutet innebär att räntans intervall nu sänks till 4,75–5,00 procent. Avomarknadskommittén, som ansvarar för centralbankens penningpolitik, var dock inte helt enig i sitt beslut. En av medlemmarna, Michelle Bowman, röstade för en mer försiktig sänkning på 0,25 procentenheter.
Centralbankens ordförande Jerome Powell förklarade att åtgärden är avsedd att upprätthålla den ekonomiska styrkan och säkerställa att arbetsmarknaden förblir robust. Powell antydde att detta endast är början på en process där penningpolitiken gradvis kommer att justeras mot en mer neutral nivå, vilket signalerar att fler räntesänkningar kan följa under året.
Fortsatta sänkningar förväntade
Ekonomer räknar med att ytterligare minst två sänkningar på 0,25 procentenheter kan komma innan årets slut. Om arbetsmarknaden skulle försvagas mer än väntat kan centralbanken även besluta om ytterligare en sänkning på 0,50 procentenheter. Jan von Gerich, chefanalytiker på Nordea, menar att centralbankens beslut speglar oro över USA:s ekonomiska utsikter.
Denna räntesänkning har stor betydelse för världens största ekonomi, då den väntas stimulera hushållens konsumtion och företagens investeringar. Det kan också påverka finansiella marknader globalt, särskilt genom att påverka värderingen av olika värdepapper. Redan kort efter att beslutet tillkännagavs steg USA:s viktigaste aktieindex, S&P 500, tillfälligt med 1,1 procent innan det sjönk något och stängde på minus 0,3 procent.
Osäkerhet kring framtiden
Trots de positiva kortsiktiga effekterna väcker den stora räntesänkningen frågor om centralbankens långsiktiga strategi. Jari Hännikäinen, marknadsekonom på finländska banken OP, beskriver beslutet som förvirrande. Han påpekar att centralbanken lika gärna kunde ha börjat med en mindre sänkning på 0,25 procentenheter och spridit ut åtgärderna över året. Den oväntat stora sänkningen antyder, enligt honom, att Federal Reserve är mer orolig över den ekonomiska nedgången än vad som tidigare framgått.
Senast centralbanken genomförde en liknande räntesänkning var i mars 2020, i samband med den globala coronapandemin. Under de följande två åren skärpte centralbanken sin penningpolitik kraftigt för att hantera den snabbt stigande inflationen.
Effekter på Sveriges ekonomi
Beslutet från USA:s centralbank kan också få konsekvenser för Sveriges ekonomi. Som världens största ekonomi har USA:s penningpolitik ofta en direkt inverkan på globala marknader, och sänkningen av räntan kan leda till ökad efterfrågan på svenska exportvaror, särskilt i de sektorer som är beroende av konsumenternas köpkraft i USA. Det kan också påverka valutakurserna, vilket i sin tur kan ha effekter på den svenska kronan. Om den svenska riksbanken väljer att hålla kvar sin strama penningpolitik samtidigt som USA:s centralbank sänker räntan, kan det leda till en förstärkning av kronan, vilket skulle göra svenska exportvaror dyrare på den globala marknaden.
Lägre inflation ger utrymme för sänkningar
Inflationen i USA har börjat dämpas och låg i augusti på 2,5 procent, vilket är nära centralbankens mål på 2 procent. Det ger utrymme för centralbanken att lätta på sin penningpolitik. Vanligtvis tar det över ett år innan effekterna av en räntesänkning fullt ut påverkar ekonomin, men många analytiker förväntar sig att sänkningen kommer att stimulera tillväxten under den kommande perioden.
Centralbanken förutspår i sin senaste konjunkturprognos att USA:s ekonomi kommer att växa med 2,0 procent både i år och under de kommande två åren. Samtidigt förutspås inflationen att sjunka till 2,3 procent i år, 2,1 procent nästa år och landa på 2,0 procent år 2026. Arbetslösheten, som förväntas stiga till 4,4 procent i år, bedöms ligga kvar på samma nivå under nästa år och minska marginellt till 4,3 procent år 2026.
USA:s centralbank har inlett en oväntad och kraftfull sänkning av styrräntan med 0,50 procentenheter, vilket har skapat förväntningar om fortsatta räntesänkningar under året. Beslutet speglar en oro för den ekonomiska utvecklingen i landet och syftar till att stärka ekonomin och arbetsmarknaden. Samtidigt väcker den snabba åtgärden frågor om hur centralbanken kommer att hantera den ekonomiska osäkerheten framöver. Effekterna av beslutet kan också påverka Sveriges ekonomi, särskilt inom exportsektorn och valutamarknaden.
Källa: Helsingin Sanomat