Donald Trump står på tröskeln till att flytta in i Vita huset. Hans tillkännagivna planer syftar till att stärka USA:s ekonomi – men de kan få motsatt effekt, analyserar ekonomen David Lubin.
Världen följer med spänning den stundande presidentinstallationen av Donald Trump. Redan innan han tillträder har han aviserat åtgärder som kommer att påverka världsekonomin. Ett centralt inslag är införandet av tullar: 60 procent på varor från Kina, 20 procent på varor från Mexiko och Kanada, samt 10 procent på alla andra varor. Tanken är att detta ska öka produktionen inom USA, vilket skulle stärka den inhemska ekonomin. Men dessa – och andra planer – kan slå tillbaka mot Trump själv och potentiellt driva världen in i en ny finanskris.
Drabbar andra länder
De föreslagna tullarna skulle framför allt drabba andra länder, särskilt Kina, vars affärsmodell i dag bygger på export av billiga produkter. Trump vill sätta stopp för detta, vilket skulle tvinga Kina att söka nya köpare. Detta skapar risk för ytterligare prisdumpning och översvämning av EU-marknaden – något Europa redan har upplevt med elbilar och solcellsanläggningar. Denna strategi har nästan slagit ut den europeiska solenergimarknaden och drivit många företag i konkurs.
Experter varnar även för att tullarna skulle kunna leda till högre inflation i USA. Maurice Obstfeld, tidigare ekonom vid Internationella valutafonden (IMF), förklarade i en intervju med BBC att störningar i leveranskedjan ofta resulterar i högre priser, vilket driver upp inflationen. Detta minskar efterfrågan och belastar företagen – något som i slutändan skulle kunna utlösa en global ekonomisk kris. - Att införa sådana tullar i en värld som är starkt beroende av internationell handel kan bromsa tillväxten och leda till en ekonomisk kollaps, säger Obstfeld.
Högre tullar kan stärka dollarn – med negativa konsekvenser
En annan följd av tullarna kan vid första anblick verka positiv men kan få allvarliga konsekvenser. Enligt en analys från tankesmedjan Chatham House skulle tullarna kunna leda till en kraftig förstärkning av dollarns värde.
- Risken är att den redan dyra dollarn blir ännu mer övervärderad, vilket ökar risken för en global finanskris, skriver ekonomen David Lubin. Dollarn är för närvarande på sin högsta nivå sedan 1985, och tullarna samt de planerade skattesänkningarna från den nya regeringen skulle kunna förstärka denna trend ytterligare.
- En stark dollar hämmar den internationella handeln, stänger ute utvecklingsländer från globala kapitalmarknader och gör det svårt för länder med svagare valutor att bekämpa inflation, förklarar Lubin. Senast detta inträffade var 1985, då dollarn steg så kraftigt att USA tvingades underteckna ett avtal med andra länder för att kontrollerat minska dess värde. En sådan samordning är dock, enligt experter, "praktiskt taget omöjlig" under Trump.
Källa: Merkur