Karlskronas vattenförsörjning är under omfattande förändring. Vattenverket bygger om och expanderar för att skapa en bättre och säkrare dricksvattenproduktion eftersom det idag saknas reservråvatten i tillräcklig mängd för att försörja de över 43 000 personer som är anslutna.
Ända sedan Karlskrona stad bildades 1680 har man haft problem med vattenförsörjningen och vattenkvaliteten. Tidigt hämtades vatten från Lyckebyån eftersom det tillgängliga vattnet på öarna både var otillräckligt och av dålig kvalitet. Än idag hämtas i stort sett allt råvatten för dricksvattenproduktion från Lyckebyån men råvattnet
därifrån är av dålig och dessutom mycket varierande kvalitet. Ån har sina källflöden i södra Småland och vattnet passerar allt från skogs- och jordbruks- marker till kärr och myrar som tillför olika ämnen till vattnet. Tillsammans
med stora årstidsbundna variationer i vattentemperaturen gör detta Lyckebyån till ett av Sveriges besvärligaste råvatten för produktion av dricksvatten vilket lett till att Karlskronas vattenverk har en av landets mest avancerade beredningsprocesser för dricksvattenproduktion.
Karlskrona vattenverk byggdes ursprungligen 1863 som tredje vattenverk i Sverige efter Göteborg och Stockholm. Vattenverket överläts till Karlskrona stad vid årsskiftet 1898-99, från att ha varit i Kronan ägo. Efter överlåtelsen
genomfördes utvidgningar och förbättringar men trots filtrering genom sandfilter hade vattnet fortfarande råvattnets färg och temperatur. 1921 påbörjades försök med kemisk fällning och 1929 inleddes ombyggnad av vattenverket för kemisk fällning. Vid flera tillfällen, 1942, 1945, 1967 och 1988, har vattenverket sedan förbättrats och byggts till. Men trots att vattenverket genomgått många förändringar, menar Kenneth Johansson, vatten- och avloppschef på Karlskrona kommun, att underhållet på vattenverket varit eftersatt och därför har stora brister.
– Idag finns ingen reserv om något skulle hända med vattnet i Lyckebyån, säger han. Karlskrona vattenverk ska därför förnyas och vattenförsörjningen ska få en ny helhetslösning.
Projektet, som totalt kommer att kosta 295 miljoner kronor, genomförs i fem olika etapper och påbörjades redan 2006. Nu går man in i etapp fyra som är filterombyggnad. Den femte och sista etappen beräknas vara genomförd 2012.
– Helhetslösningen består i ombyggnad av Karlskrona vattenverk samt anläggningar för överföring av vatten samt konstgjord infiltration i Johannishusåsen. Den nya vattenförsörjningen kommer att medföra avsevärda förbättringar
både avseende dricksvattnets kvalitet som distributionens säkerhet, säger Kenneth.
Idéen med projektet är att skapa konstgjort grundvatten från ytvatten. Ytvatten är vatten från sjöar eller rinnande vattendrag. Ytvattnet behandlas med kemisk fällning över Dynasandfilter efter att det passerat genom en mikrosil innan det pumpas till Johannishusåsen. Genom att låta ytvatten passera genom ett markgruslager, i detta fall Johannishusåsen, får man ett konstgjort grundvatten. Vattnet transporteras långsamt genom sand- och gruslager – på samma sätt som regnvattnet renas på sin väg genom jordlagren till grundvattenmagasinet.
Detta konstgjorda grundvatten pumpas sedan tillbaka till vattenverket för slutlig behandling i oxidationsbassänger, sand- och kolfilter och UV-behandling. Karlkrona vattenverk är först i Sverige med att installera Triton filterbottensystem med aktivt kol.
– Det finns redan några vattenverk i Sverige med Triton filterbottensystem men de har använt sig av sand istället för aktivt kol. Den stora fördelen med kol är att det även tar bort lukt och smak från vattnet, säger Kenneth.
Generalagenten Malmberg har fått uppdraget att installera Triton filterbottensystem på Karlskrona vattenverk. Malmbergs kommer att leverera Tritonsystem till elva snabbfilter. Sex av dessa avser Karlskrona använda som kolfilter och resterande kommer att fungera som sandfilter.
Fördelarna med Triton filterbottensystem är många, en av dem är att det kan anpassas till formen
av de flesta existerande filterbassänger vilket förkortar renoveringstiden och reducerar investeringskostnaden.
En annan fördel är att systemet har lågbyggda profiler, till skillnad från konventionella system som behöver ha mellanliggande bärlager mellan filtermediet och dess filterdysor, vilket ger mer plats för filtersand eller kol alternativt ytterligare filterlager för effektivare vattenrening.
– Det här systemet som vi nu håller på att installera är underhållsfritt. Vi har varit på studiebesök på vattenverket i Bryssel och i fabriken i Frankrike och ser nu fram emot att få projektet slutfört, säger Kenneth.
