Under den senaste tiden har det klagats mycket på tillståndet i den tyska tillverkningsindustrin. Farhågor och problem framfördes inte minst av ekonomer i Sverige.
- Internationella organisationer uppmanade den tyska CDU-/CSU-/SPD-regeringen upprepade gånger att tillämpa kraftfull finanspolitisk stimulans. Troligen utan att vara medvetna om viktiga bromsklossar och flaskhalsar, säger professor vid Linnéuniversitetet Hubert Fromlet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren på handelskammarens hemsida.
Hit hör, enligt Hubert Fromlet, bland annat stora framtida påfrestningar för pensionssystemet, med både demografin och mycket låg avkastning för obligationsinnehavet i botten.
- Men även resursbrist på byggsidan sätter expansionsgränser. Här handlar det om flaskhalsar på utbudssidan, påpekar Fromlet.
Han hänvisar till officiell statistik från Tysklands statistiska centralbyrå (Statistisches Bundesamt eller också kallad Destatis).
Hubert Fromlet jämför statistik med industriella sentimentsindikatorer såsom inköparnas PMI (senast något uppåt i december 2019) och Ifo-institutets ”Geschäftsklima” (senast något uppåt i december 2019).
1. Den officiella statistiken
Industriproduktionen har backat redan i två år
Fromlet kommenterar: Det ter sig intressant att klicka fram detta diagram från Destatis. Dels kan man få fram enskilda månadsvärden från 2011. Dels kan man se förloppet av kurvorna för den totala industriproduktionen med exempelvis nedgången från toppnivån i november 2017 till det senaste värdet i november 2019 (-6,4 procent). Det är mycket – men fördelat på 24 månader inte fullt så katastrofalt som det allmänna tonläget återspeglar sedan i somras.
Utan alltför kraftiga externa störningar framöver verkar ett bottenläge inte alltför avlägset vid kännedom om den numera ganska långvariga produktionsförsvagningen. Vägen från det kommande bottenläget till ett uppsving värt namnet kan dock bli ganska knagglig.
Ännu ingen botten för orderingången
Till saken hör emellertid att någon vändpunkt i industrins orderingång fortfarande inte kan synas rent statistiskt. Nedgången från den antagna högsta punkten under denna konjunkturcykel i november 2017 blev fram till november ifjol 9,8 procent. Rent historiskt betraktat torde de närmaste kvartalen innebära en vändning – dock har också den tyska ekonomin blivit alltmer globaliserad under de gångna 20–30 åren, vilket givetvis försvårar historiska jämförelser.
Uppmärksammas kan också att avståndet mellan den totala industri- och byggproduktionen från att ha varit på samma produktionsnivå i feb 2018 stigit med över 14 procent till byggindustrins fördel. Byggaktiviteten är fortfarande mycket stark i Europas största ekonomi.
Korrelation mellan lastbilstransporter och industrikonjunkturen är synlig
Det är även intressant att titta på de första signalerna på en vikande industrikonjunktur hösten 2017 som vi döpte till ”index för vägtullsbelagda lastbilstransporter” (IVL, ”Truck-Toll-Mileage Index” - se här för ett trendliknande förlopp).
IVL är uppenbarligen en rätt tidig industriindikator. Detta understryker introduktionen av IVL, som vi presenterade den 5 februari 2019, gärna bör ges regelbunden uppmärksamhet – speciellt för att relativt tidigt kunna ana att industrikonjunkturen längre fram håller på att vända åt rätt håll.
2. De mjukare enkätindikatorerna - stämningslägen
Enkäter har ofta särdraget att vara för starkt influerade av det rådande stämningsläget, både i goda och i dåliga tider. Av den anledningen kan det vara av intresse att titta något närmare på nedgången av Tysklands inköpschefsindex (PMI) och att försöka jämföra utvecklingen med den faktiska statistiken för industriproduktionen. Detsamma görs för Ifos "Geschäftsklimaindex".
PMI har backat mer än industriproduktionen och Ifos "Geschäftsklima"
Ovan räknade Fromlet ut att den tyska industriproduktionen mellan sin högsta punkt under pågående konjunkturcykel i november 2017 och november 2019 backade med cirka 6,5 procent, medan motsvarande siffra för PMI (inköpschefsindex) sjönk med omkring 30 procent.
- Även om dessa två tidsserier strängt taget inte är riktigt jämförbara med sina kvantitativa respektive kvalitativa värden, uppfattades ändå tydligt att inköparna påverkats starkare av den nedåtriktade trenden än vad själva produktionsförsvagningen de facto redovisar, förklarar Fromlet.
Likväl kan försvagningen av industrikonjunkturen tolkas som påtaglig, säger Fromlet.
Samtidigt ligger slutsatsen nära till hands att stämningen i tysk industri enligt PMI utvecklats ännu mer pessimistiskt än vad själva produktionsnedgången egentligen borde ha gett upphov till.
Ifos "Geschäftsklimaindex" präglades dock av en mildare tillbakagång från november 2017 till slutet av 2019 (-8,1 procent), nästan i linje med produktionsminskningen inom tillverkningsindustrin.
- Det är intressanta resultat som framgår av denna analys, även om den matematiska jämförelsemetoden bör tas med en rejäl nypa salt. De verbala slutsatserna ger likväl en viss vägledning – det vill säga att PMI reagerar tydligare och kraftfullare efter uppnådda vändpunkter än Ifos Geschäftsklimaindex och den faktiska industriproduktionen, sammanfattar Hubert Fromlet.
