Luleå tekniska universitetet gör nu en omfattande forsknings- och utbildningssatsning i nära samarbete med ledande basindustrier och energiproducenter på vätgas. Fokus är vätgas i industriella processer och energisystem.
Samarbetsparter i CH2ESS (Center for Hydrogen Energy Systems Sweden) är inledningsvis: LKAB, SSAB, Vattenfall, Hybrit, H2 Green Steel, Skellefteå Kraft, NTNU Energi Team Hydrogen vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) och Piteå kommun. På sikt kommer fler intressenter med vätgasintresse att tas med.
Universitetet satsar 60 miljoner under 6 år men ambitionen är att dubblera budget med finansiering från externa aktörer. Gemensamt för aktörerna är ett intresse för de viktiga forsknings-, innovations- och pilotsatsningar inom vätgasområdet som genomförs i norra Sverige. Utgångspunkten i CH2ESS är verkliga behov och viktiga utmaningar kopplade till dessa vätgassatsningar.
– Vi genomför vår vätgas-satsning för att kunna vara en stark forsknings- och utbildningspartner till svensk vätgasindustri och för att bidra till det globala målet att ersätta fossila bränslen och klara klimatomställningen, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.
Forskningssatsningen i CH2ESS ska ta ett helhetsgrepp på produktion, lagring och transport av vätgas och inkluderar processintegration och elkraftsystemet.
– Elektrifiering och utfasning av fossila bränslen är avgörande för att svensk industri inte bara ska nå sina klimatmål utan också kunna ta en tätposition globalt. Vätgasproduktion, lagring och användning kommer att spela en viktig roll i denna omställning, för att lösa vår tids största fråga och möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation, säger Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten.
Kärnan i CH2ESS är universitetets pilotanläggning för industriella storskaliga experiment, LTU Green Fuels. Där finns enligt LTU kapacitet att studera elektrolyssystem i industriellt relevant skala, att simulera industriella delprocesser och att genomföra experiment som är för avancerade eller dyra för kommersiella anläggningar.
LTU satsar också stort på att utbilda 500 nya civilingenjörer med vätgaskompetens. Inom 10 år räknar man med att ha utbildat så många civilingenjörer med bred grundkompetens och relevant spetskompetens inom vätgasområdet.