Efter att ha varit digitala i två år blir Kraftvärmedagarna 2022 återigen ett fysiskt event, som äger rum den 27 till 28 oktober på Yasuragi Hasseludden i Stockholm. För de som föredrar att vara med på distans kommer det emellertid fortfarande att finnas möjlighet att delta digitalt när det bland annat presenteras nya projekt och ny teknik för att öka drifttillgängligheten och livslängden för pannor.
Text: Alarik Haglund
På Kraftvärmedagarna fokuserar arrangören Kiwa, precis som på alla sina seminarier, i år på fysiska möten igen.
- På Skogsindustridagarna som vi körde i Sundsvall i mars var det succé. Folk var sugna på att ses och alla var på superhärligt humör, kommenterar Lennart Rankov, som är utbildningschef på Kiwa.
Han tillägger emellertid att de insett att möjligheten att delta digitalt är ett bra alternativ för de som inte kan närvara fysiskt.
- Vi ser det här som ett utbildningstillfälle för branschen, säger Lennart Rankov och menar att det handlar om att mötas, men också om att kunna nätverka, lära av varandra och bidra till att branschen utvecklas och framför allt att säkerheten ökar.
Tre delområden
Mikael Kuokkanen på Kiwa, som är med i programkommittén för Kraftvärmedagarna, berättar att Kraftvärmedagarna i år, precis som de gjort tidigare, framför allt kretsar kring tre delområden.
Ett delområde fokuserar på nya projekt och han nämner att det till exempel kan handla om att man informerar om nya pannbyggen som görs.
- Vi tar också gärna med byggen som genomförts i närtid och presenterar erfarenheter från dem, säger Mikael Kuokkanen.
Ett annat delområde riktar in sig på teknik som förutom ökad säkerhet, som alltid står i centrum, syftar till ökad drifttillgänglighet och livslängd för pannor.
- Pannan är hjärtat i anläggningen och en stor andel av seminariets fokus ligger på pannan och dess närmaste kringutrustning eftersom det är nyckeln till om anläggningen fungerar bra eller inte, menar Mikael Kuokkanen.
Han förklarar att det kan handla om allt från hur rökgasreningen fungerar och hur det påverkar pannan till vilka degraderingsmekanismer som finns och hur vi ska få pannorna att hålla längre samtidigt som bränslena blir mer varierande och utmanande.
- Vi brukar alltid ha flera olika föredrag om all form av teknik och lösningar kring pannan och dess kringsystem. Ibland kan de vara ganska tekniska och gräva ganska djupt och ibland beskriver föredragen bredare företeelser, kommenterar Mikael Kuokkanen.
Det tredje delområdet som alltid återkommer är kopplat till Kiwas ursprungliga grundverksamhet som inspektions- och besiktningsföretag och här läggs fokus på regelverk, standarder och annat som syftar till att anläggningar ska vara säkra.
- Vi har märkt att det alltid finns ett intresse hos deltagarna för föreskriftsfrågor och pannstandarder. Till exempel har pannoperatörscertifiering varit en het fråga de senaste åren. Där har det nyligen skett förändringar, kopplade till ändrade lagkrav, vilket innebär dispenser i certifieringen, säger Mikael Kuokkanen.
Erfarenheter från skador
Utöver de tre delområdena talar Mikael Kuokkanen om att de ibland också brukar har med föredrag som handlar om helt andra saker.
- När det dyker upp ett annat ämne som är mycket intressant och som vi även om det inte passar in under några av delområdena tror att anläggningsägarna vill höra om, så tar vi naturligtvis med det också, påpekar Mikael Kuokkanen.
Ett stående inslag på Kraftvärmedagarna är dessutom det så kallade Skadepasset, där man går igenom de skador som inträffat under året och hur man hanterat dem.
- Det finns alltid ett intresse för att lära sig av dessa erfarenheter. Speciellt haverier blir jättefina tillfällen att lära sig av och att dela med sig av sina erfarenheter till andra, säger Mikael Kuokkanen.
Modernisering av rökgasrening
I ett av de föredrag på årets Kraftvärmedagar som kretsar kring teknik för pannor och kringsystem kommer Renova att berätta om hur man ska modernisera rökgasreningen för att uppfylla de så kallade BAT-kraven.
- BAT står i det här fallet för Best Available Technology och har att göra med kraven för utsläpp av rökgaser, förklarar Mikael Kuokkanen.
Det kommer också att bjudas på ett föredrag som handlar om insikter från tubprover kopplade till matarvattenkemi. Det är ett föredrag som kommer att hållas av Kiwas materialspecialist Chen Zhouwang.
- Matarvattenkemin påverkar pannans livslängd väldigt starkt eftersom tuberna med felaktig matarvattenbehandling kan riskera att korrodera inifrån, konstaterar Mikael Kuokkanen.
Han tillägger att det blir ett tekniskt djupgående föredrag, vilket de märkt att många är intresserade av när det är knutet till kritiska delar i pannan.
Inspektion av betongkonstruktioner
Ett annat föredrag behandlar statusbedömningar av betongkonstruktioner och kommer att hållas av Mikael Lorentzon från Kiwa. Begreppet omfattar inspektion, materialprovning, analys och åtgärdsförslag.
Det är enligt Mikael Kuokkanen ett ämne som är viktigt för pannanläggningens livslängd och även om föredragen i de flesta fall kretsar kring pannan och de mekaniska delarna i anläggningen påpekar han att de märkt att det i takt med att betongen åldras blir mer intressant med den här typen av frågor. Det är inte ovanligt att miljön runt den här typen av anläggningar kan väsentligt påverka betongens beständighet över tid och därmed bärförmågan för bjälklag och pelare.
- Om man tittar på kraftvärmeanläggningar så är väldigt många av dem byggda för flera årtionden sedan. Eftersom all utrustning och allt maskineri vilar på en betongstruktur blir åldrandet av betong och hur det hanteras hela tiden mer och mer aktuellt, säger Mikael Kuokkanen.
Under föredraget beskriver han att deltagarna bland annat kommer att få tips på hur man kan hantera betongkonstruktioner som är i riskzonen och som man till exempel ser att de börjar spricka.
- Det handlar både om inspektion, analys och hur man kan gå vidare om man hittar sprickor i betongen, förklarar Mikael Kuokkanen.
Världsunik teknik
Ett av de nya projekt som kommer att presenteras på årets Kraftvärmedagar är Växjö Energis projekt för koldioxidinfångning, som använder sig av en ny, världsunik teknik för att fånga in koldioxid.
När koldioxid fångas in med traditionell teknik förbrukas stora mängder energi i form av högtrycksånga, som i ett kraftvärmeverk behövs för att producera el. Forskare vid Lunds Tekniska Högskola har därför utvecklat en ny teknik som kräver betydligt mindre energi och som på så vis inte påverkar elproduktionen.
Växjö Energis kraftvärmeverk Sandviksverket är det första av tre svenska kraftvärmeverk där tekniken testas och i början av sommaren installerades en pilotanläggning på kraftvärmeverket i samarbete med både Lunds Tekniska Högskola och Granitor Systems, som byggt anläggningen.
- Vi deltar i pilotprojektet eftersom vi på Växjö Energi vill fånga in koldioxid på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet. Det ska bli spännande att följa resultatet, säger Sofie Rothén, som är projektledare på Växjö Energi.
Efter pilotanläggningen är förhoppningen att en fullskalig anläggning, som kan fånga in 200 000 ton koldioxid varje år, ska vara på plats inom cirka fem år.
Fördubblad elproduktion
Lidköping Energi kommer också att närvara på Kraftvärmedagarna för att berätta om sitt senaste pannprojekt.
Lidköping Energis avfallseldade produktionsanläggning PC Filen levererar fjärrvärme till hushåll och industrier i Lidköpings tätort samtidigt som den producerar el. Den nya pannan, som invigdes den 20 maj i år, ersatte två gamla uttjänta pannor som varit med sedan anläggningen togs i drift 1985.
Tack vare att den nya pannan är en så kallad allbränslepanna, som utöver avfall även kan eldas med biobränsle, blir flexibiliteten i produktionen större. I samband med investeringen i den nya pannan investerades det också i en ny ångturbin för elproduktion, som gör det möjligt att dubblera elproduktionen.
Projektet inkluderar dessutom utrustning för effektivare vatten- och rökgasrening, vilket minskar Lidköping Energis miljöpåverkan.
