Den våg av nya gröna industrisatsningar som sveper längs den norrländska kusten riskerar att bromsas på grund av att elnätet inte hinner byggas ut i tid. För att snabbare kunna tillgodose det stora effektbehovet från industrin i området har regeringen givit Svenska kraftnät grönt ljus för ett investeringspaket på 8,4 miljarder kronor, men Svenska kraftnät är medvetna om att det behövs göras mer.
Text: Alarik Haglund
De nya industrisatsningarna utmed Norrlandskusten, som fokuserar på fossilfri produktion av bland annat stål, medför en kraftig ökning av elanvändningen. Samtidigt förväntas även den förnybara elproduktionen i området byggas ut.
Idag är ledtiden från att man identifierat ett behov till att en ny kraftledning tas i drift normalt sett cirka 14 år. Det skulle innebära att många gröna industrisatsningar skulle tvingas vänta. Till exempel är SSAB:s planer på att ställa om till fossilfri produktion i Luleå i fara då det kräver omfattande investeringar i elnätet, vilket tar lång tid. Svenska kraftnät har nu emellertid gått ut med budskapet att de ska halvera sina ledtider från 14 till 7 år.
Grönt ljus för investeringspaket
Regeringen godkände i april 2022 Svenska kraftnäts föreslagna investeringspaket på 8,4 miljarder kronor, som har till syfte att snabbare kunna möta det stora effektbehovet från industrin och även ska göra det möjligt att ansluta ny vindkraft.
- Det pågår en grön industriell revolution i norra Sverige, då behöver vi både mer elproduktion och mer överföringskapacitet. För att möta industriernas behov och nå klimatmålen behöver elnätet byggas ut i en mycket snabb takt. Regeringen ger nu Svenska kraftnät klartecken att arbeta vidare med investeringar för en snabbare utbyggnad av kraftnätet längs Norrlandskusten, säger avgående energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.
Investeringspaketet, som går under namnet Norrlandskusten, har utformats som ett pilotprojekt och är en del i Svenska kraftnäts ambition att halvera ledtiden för att möta efterfrågan på nätkapacitet.
- Det finns stora förfrågningar från industrier såväl som från vindkraft som gör att vi behöver förstärka nätet i norra Sverige. Industrierna behöver kapacitet snabbt. Därför har vi valt att initiera pilotprojekt för att nå målet om att halvera ledtiderna. Paket Norrlandskusten är ett av dem, säger Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe.
Ska möjliggöra energiomställning
Maria Jalvemo, som är programledare för Svenska kraftnäts investeringsprogram Fossilfritt övre Norrland (FÖN), understryker att Svenska kraftnät har en viktig roll när den norrländska industrin ska elektrifieras och bli fossilfri.
- Vi på Svenska kraftnät ska med hjälp av våra investeringar möjliggöra industrins energiomställning och i förlängningen de klimatpolitiska målen, påpekar Maria Jalvemo och tillägger att de som en del i det även behöver möjliggöra inmatning av ny fossilfri elproduktion.
Hon berättar att de 8,4 miljarderna i det godkända investeringspaketet kommer att gå till åtta projekt som ska förstärka elnätets kapacitet i det område som de kallar för Norrlandskusten, vilket sträcker sig från finska gränsen och Haparanda i norr och ner till Umeå i söder.
- Det är fem kraftledningar och tre ställverk, alla på 400 kilovolt, som ska byggas i Norrbotten och Västerbotten. Fyra av kraftledningarna är helt nya och den femte är en befintlig kraftledning mot finska gränsen som ska uppgraderas för att kunna hantera en högre effekt än idag, förklarar Maria Jalvemo.
När ledningen mellan Svartbyn och Keminmaa uppgraderas kommer Svenska kraftnät att byta till högtemperaturledare, vilket är en styvare ledare som kan transportera mer el.
- Vi hoppas kunna använda befintliga stolpar, allt för att spara tid. Det är första gången detta görs på en 400 kilovoltsledning i Sverige. Detta blir ett sätt att öka överföringskapaciteten på kortare tid än om vi hade byggt en helt ny ledning, berättar Maria Jalvemo.
De fem kraftledningarna varierar i längd och är från fyra mil till elva mil långa.
- Att bygga en kraftledning kostar drygt tio miljoner per kilometer, kommenterar Maria Jalvemo.
Tjuvstartade arbetet
Maria Jalvemo talar om att de nya kraftledningarna främst kommer att gå parallellt med befintliga kraftledningar och ha till uppgift att stärka upp elnätet kring punkter där uttaget ökar för att öka överföringsförmågan och göra sig av med flaskhalsar, men att det även handlar om att bygga kraftledningar till platser dit Svenska kraftnät idag inte har några ledningar.
- Det kan vara så att regionnäten har ledningar, men att de helt enkelt är för klena. Vi behöver då bygga ett 400 kilovoltsnät i stället. Det handlar till exempel om ledningar ut till Luleå hamn och Skellefteå hamn, som idag inte är anslutna till stamnätet. Det krävs då också ett ställverk för att koppla in sig på stamnätet, säger Maria Jalvemo.
För att skynda på processen avslöjar hon att de tjuvstartade arbetet med investeringspaketet på 8,4 miljarder kronor redan innan godkännandet från regeringen kom.
- Godkännandet från regeringen var främst en formsak. Vi har sedan innan ett styrelsebeslut att vi får påbörja de här projekten. Det är dessutom inga stora pengar man gör av med i början av ett projekt. Vi befinner oss idag i en ganska tidig planeringsfas. De stora kostnaderna kommer först om några år, när vi börjar bygga, förklarar Maria Jalvemo.
Hon beskriver också att anledningen till att Dvenska kraftnät behövde ett separat godkännande från regeringen var att projekten inte fanns med i deras investeringsplan då de tillkommit så pass nyligen.
Tio gånger så högt effektuttag
Genom elektrifieringen av den norrländska industrin, med en elproduktion som kommer från främst vattenkraft men även från land- och havsbaserad vindkraft, kan Maria Jalvemo se att det uppnås en konkret klimatnytta.
- Till exempel är SSAB:s masugn i Luleå idag en av de största koldioxidutsläpparna i Sverige, kommenterar Maria Jalvemo.
Hon poängterar att Svenska kraftnät inte ansvarar för att se till att det finns tillräckligt med el, utan att det är något som ska lösas med hjälp av marknadsmekanismer, men att de däremot ansvarar för att koppla in både produktion och konsumtion och att deras nät med andra ord är en nödvändig del av elektrifieringen.
I och med investeringspaketet på 8,4 miljarder kronor räknar Svenska kraftnät med att kunna utöka kapacitet i elnätet med omkring 2 000 megawatt till mellan 2028 och 2030. Redan nu har de emellertid fått in ansökningar för effektuttag i Norrbotten och Västerbotten på över 15 000 megawatt och i framtiden uppskattar de att effektuttaget i området kommer att vara drygt tio gånger så högt som idag.
- Det är en gigantisk och historisk ökning, säger Maria Jalvemo och förklarar att det är SSAB och LKAB tillsammans med Hybrit, H2 Green Steel och Northvolt som är de stora energianvändarna.
Eftersom kapaciteten i elnätet inte kommer att räcka till för att täcka det önskade effektuttaget måste Svenska kraftnät använda sig av en kölista. Det betyder enligt Maria Jalvemo till exempel att de trots att de kommer att bygga en ledning till Hertsön i Luleå för att, via Vattenfall, ansluta SSAB till elnätet inte riktigt kan möta SSAB:s tidsplan för att ersätta masugnen med en elektrisk ljusbågsugn innan 2030.
Hon tala om att de fått i uppdrag av regeringen att se över sina köordningsprinciper, men att det då likabehandling och transparens är ett måste inte är så lätt.
- Idag är det bara först till kvarn som gäller. Det är inte alltid så ändamålsenligt, men det är en väldigt enkel princip. Det är svårt att hitta ett sätt att prioritera ansökningar om man inte använder sig av först till kvarn, förklarar Maria Jalvemo.
Unik möjlighet
När SSAB i januari 2022 meddelade sina planer på att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt i grunden och tidigarelägga företagets gröna omställning med 15 år var ambitionen att i stort sett eliminera koldioxidutsläppen till omkring 2030. Det innebär en minskning med 8 miljoner ton koldioxid per år jämfört med dagens nivå.
I vilken ordning SSAB:s produktionsorter ställs om kommer bland annat att bero på tillgängligheten av nödvändig infrastruktur och en nyckelfaktor för den gröna omställning som företaget vill göra är tillgången till fossilfri el.
Hanna Hoikkala, som är Press Officer på SSAB Corporate Communications, menar därför att SSAB behöver tydliga besked gällande tillgång på el, men att de förutsätter att en lösning kommer.
- Sverige har en unik möjlighet att både nå sina klimatmål och skapa förutsättningar för ökad konkurrenskraft och gröna jobb inom industrin, och ska vi nå gemensamt uppsatta klimatmål måste alla delar av samhället ställa om. Då krävs utbyggda elnät och mer kraftproduktion. Om det är något land som bör klara det så är det Sverige, säger Hanna Hoikkala.
Bara början
Maria Jalvemo är tydlig med att investeringen på 8,4 miljarder kronor bara är början och att de tittar på ytterligare sätt att stärka upp andra delar av elnätet.
Hon berättar också att de för att ansluta LKAB kommer att behöva bygga ett helt nytt nät upp till malmfälten i Kiruna, Gällivare och Svappavaara.
- Vi håller just nu på att tillsammans med Vattenfall fundera över hur det nätet ska se ut. Det beror på en massa olika faktorer, som till exempel hur stort vätgaslager LKAB kommer att ha, säger Maria Jalvemo.
Det finns dessutom ett behov av att ersätta gamla ledningar och hon förklarar att de när de ersätter en gammal ledning försöker bygga ledningar med en kraftigare överföringsförmåga än de hade innan.
- Vi tar i lite så att vi vet att vi klarar av ett framtida behov också, meddelar Maria Jalvemo.
För att nå målet att halvera ledtiden talar hon om att det handlar mycket om att de ökar sin riskexponering tidigt i processen.
- Vi smygstartar projektaktiviteterna samtidigt som våra nätplanerare och nätutredare jobbar med sina analyser, säger Maria Jalvemo.
En annan faktor som hon anser är viktig är det lokala och regionala samarbetet.
- Det händer så extremt mycket här upp i de här regionerna och det är viktigt att vi har en god lokal förankring och ett gott samarbete med de andra samhällsaktörerna här uppe och med våra tillståndsgivande myndigheter. Det gäller att ha en proaktiv dialog och flexibla arbetssätt, samtidigt som man håller sig till den lagstiftning och den demokratiska tågordning vi har, förklarar Maria Jalvemo.
Hon upplever att det finns en stor förståelse för att Svenska kraftnät är en möjliggörare för energiomställningen och elektrifieringen.
- Alla de vi träffat hittills vill bara hjälpa oss, vilket vi är jättetacksamma för, avslutar Maria Jalvemo.
