Koldioxidinfångning, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage) är en central och snabbväxande del av klimatomställningen och det globala energisystemet. Koldioxidfångning är en teknologi på frammarsch och många betraktar det som en intressant framtidsbransch. Allt fler aktörer satsar nu på koldioxidinfångning, däribland ABB och Växjö Energi. Inom ramen för ett storskaligt pilotprojekt testas dessutom en mer kostnadseffektiv teknologi för koldioxidinfångning.
Text: Annika Wihlborg
Koldioxidinfångning innebär att koldioxid fångas upp från pannans rökgaser och omvandlas till flytande form, för att därefter lagras under havsbotten eller i berggrunden, där de inte gör någon skada. I ett första steg fångas koldioxiden in och avskiljs från övriga rökgaser med hjälp av kemiska reaktioner eller membran. Därefter komprimeras koldioxiden med hjälp av kraftig trycksättning. I nästa steg transporteras koldioxiden till en lagringsplats via tåg, rör eller fartyg. Slutligen pumpas den komprimerade koldioxiden ner i berggrunden eller under havsbotten för permanent lagring.
Viktig åtgärd för att motverka klimatkrisen
En faktor som bidrar till att koldioxidinfångning i dagsläget är mer aktuellt än någonsin är det faktum att FN:s klimatorgan IPCC har dragit slutsatsen att det är omöjligt att förhindra klimatförändringar framöver utan att använda sig av kolsänkor som fångar upp den koldioxid som annars skulle ha nått atmosfären. IPCC betraktar därmed koldioxidfångning som en viktig åtgärd för att motverka klimatkrisen. Koldioxidinfångning tillämpas i dagsläget främst i samband med stora punktutsläpp från exempelvis kraftvärmeverk. I USA och Norge har teknologin använts under en längre tid. I Sverige har det hittills genomförts ett antal försök att tillämpa CCS i kommersiell skala.
Uppmärksammad pilotstudie testar energisnål koldioxidinfångning
En utmaning med koldioxidinfångning har hittills varit att det är dyrt. Med de befintliga teknologierna är det flera gånger dyrare att fånga in och lagra koldioxiden än att i stället betala och släppa ut den. Samverkansprojektet ”Energisnål koldioxidinfångning med AMP/DMSO” ska råda bot på det. Det är ett uppmärksammat samverkansprojekt mellan Lunds universitet, Granitor Systems, Växjö Energi, Öresundskraft och Sysav. I en pilotstudie som löper under cirka tre års tid ska en unik metod testas för att avskilja koldioxid från anläggningar som ägs av Växjö Energi, Öresundskraft och Sysav. Målet är att visa hur tekniken kan minska andelen fossila koldioxidutsläpp från ett bioeldat kraftverk och två avfallskraftvärmeverk.
– Den typ av koldioxidinfångning som testas i det här projektet är energisnål jämfört med dagens etablerade tekniker. Om vi uppnår positiva resultat i det här pilotprojektet är det möjligt att etablera en fullskalig anläggning inom cirka fem år, säger Jesper Moberg på Granitor, Systems, som är processansvarig i projektet.
Vid en eventuell fullskalig implementering hos Växjö Energi, Sysav och Öresundskraft kan tekniken bidra till avskiljning och lagring av 630 000 ton biogen koldioxid och 270 000 ton fossil koldioxid per år.
Växjö Energi satsar
En av de aktörer som satsar långsiktigt på koldioxidinfångning är Växjö Energi, som siktar på att ha en fullskalig anläggning för koldioxidinfångning i drift 2027. Bolaget har bland annat fått investeringsbidrag från Energimyndigheten inom ramen för satsningen Industriklivet. Pengarna ska användas för att planera för byggnation och drift av en avskiljningsanläggning och transport från kraftvärmeverket Sandviksverket till slutförvaring.
Ytterligare en aktör som satsar på koldioxidinfångning är ABB, som gjort gemensam sak med CCS-specialisten Captimise med syftet att hjälpa industriella CO2-utsläppare att identifiera den mest kostnadseffektiva lösningen för att integrera koldioxidinfångning i sin verksamhet. Captimise är en av världens ledande specialister på koldioxidinfångning med drygt femton års erfarenhet inom området.