Drygt 300 miljoner kronor går till fyra projekt inom Industriklivet

Nyligen beviljade Energimyndigheten genom Industriklivet stöd till fyra projekt som ska bidra till klimatomställningen.

Det EU-finansierade Industriklivet stöttar innovativa projekt som kan bidra till klimatomställningen i form av forskning, förstudier, pilotprojekt, och investeringar i kommersiella anläggningar. I december beviljades fyra företag stöd för innovationer inom flygplanskomponenter, natriumjonbatterier, fossilfri järnsvamp för stålindustrin och implementering av bio-CCS.

– Genom att stödja allt från förstudier, nya produkter och pilotprojekt till investeringar i kommersiella anläggningar banar vi väg för klimatomställningen i samhället genom innovation. Det accelererar Sveriges arbete med att minska växthusgasutsläppen och potentiellt nå negativa utsläpp. Detta är avgörande – inte bara för att hantera klimatutmaningen utan också för att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft och välfärd, säger Klara Helstad, enhetschef för Hållbar industri på Energimyndigheten.

Projekten i korthet:

• GKN Aerospace får 151,9 miljoner kronor för att bli först i värden med att tillverka nya flygplanskomponenter genom additiv tillverkning i stor storlek.
• Altris får 106,8 miljoner kronor för att utveckla den första pilotlinan för natriumjonbatterier baserad på katodmaterialet Fennac, som ett mer hållbart alternativ för stabilisering av elnätet och andra användningsområden för batterilagring.
• FerroSilva får 33,9 miljoner kronor i stöd till en förstudie inför en anläggning för produktion av järnsvamp av malm och syntesgas från förgasning av biomassa.
• Göteborg Energi får 11,2 miljoner kronor i stöd för att realisera en av de potentiellt första värdekedjorna för bio-CCS i världen.

GKN Aerospace Sweden – additiv tillverkning för stora flygplanskomponenter

Flyget behöver, som övriga delar av samhället, ställa om och bidra till de energi- och klimatpolitiska målen. Nya tekniker och värdekedjor är under utveckling och behöver fortsatt stöd. GKN Aerospace har beviljats medel för att använda så kallad additiv tillverkning för att ta fram stora flygplanskomponenter. Det innebär att komponenterna byggs upp lager på lager med metallpulver eller metalltråd, vilket inte tidigare har gjorts inom flygindustrin för komponentstorlekar på 1–2 meter. Samtidigt ska GKN Aerospace möta de höga säkerhetskrav som både flygbransch och myndigheter ställer, på bland annat materialegenskaper, noggrannhet och robusthet – något som är innovativt i sig.

Med den nya tekniken minskar användningen av råmaterial, som på sikt innebär att flygplanen kan bli lättare och dra mindre bränsle.

Energimyndigheten anser att det finns goda förutsättningar för spridning av lösningen då GKN:s produkter i nuläget finns i mer än 90 procent av världens passagerarplan. Projektet kan också ge ny kunskap som kan användas inom andra industrier som vill ersätta gjut- och smidesprodukter, exempelvis inom marina applikationer.

Vid ett uppförande av en framtida kommersiell anläggning bedöms denna bidra till att minska utsläppen med 25 000 ton koldioxid per år 2030 och på längre sikt mer än 150 000 ton koldioxid per år i takt med att komponenterna sätts i drift.

Altris – pilotlina för natriumjonbatterier

För att nå ett klimatneutralt samhälle behöver produktionen av fossilfri energi öka kraftigt. På grund av att både produktionen och användningen av förnybar energi är väderberoende finns ett stort behov av att hitta lösningar för att stabilisera elförsörjningen. Idag sker detta bland annat genom användning av gasturbiner, vilket innebär ökade koldioxidutsläpp. Genom att använda batterilagring kan utsläppen minska. Till största del används nu litiumjonbatterier för detta, som bland annat kräver dyra och råvaror som kobolt, nickel och koppar.

I det här projektet, kallat Project Atlas, planerar Altris och Northvolt att tillsammans utveckla den första pilotlinan för natriumjonbatterier, baserad på katodmaterialet Fennac, som ett mer hållbart alternativ för stabilisering av elnätet och andra användningsområden för batterilagring. Fennac-baserade batterier ger lika bra prestanda som järnbaserade litiumjonbatterier. Alla råvaror går dessutom att framställa inom Europa.

Projektet utgör ett viktigt utvecklingssteg mot storskalig kommersialisering av natriumjonbatterier. Vid ett lyckat genomförande kommer projektet att utmynna i de första batteriprototyperna från en konkurrenskraftigt uppskalningsbar tillverkningsprocess. Skillnaden i utsläpp motsvarar cirka en tredjedel av den konventionella batteriproduktionen.

FerroSilva – fossilfri järnsvamp för stålproduktion

FerroSilva har fått stöd från Energimyndigheten till en förstudie för en anläggning som tillverkar fossilfri järnsvamp, en råvara för stålproduktion. Den tänkta processen använder biogen gas, så kallad syntesgas, från restprodukter från skogs- och jordbruk för att reducera järnoxid till järn. I processen kan koldioxid avskiljas för användning i ett efterföljande steg, exempelvis för produktion av biometanol.

Satsningen avser ett viktigt steg i att förverkliga en produktionsanläggning för järnsvamp med malm och syntesgas som kommer från förgasning av biomassa. Tillverkning av järnsvamp med denna teknik minskar utsläppen av koldioxid jämfört med konventionell framställning av järnsvamp med naturgas.

En första anläggning som kan producera 50 000 ton järnsvamp per år beräknas kunna minska utsläppen av koldioxid med 68 000 ton per år jämfört med en naturgasbaserad direktreduktionsanläggning. En kommande uppskalning planeras vara tio gånger större. Tekniken har även potential att spridas globalt.

Göteborg Energi – implementering av bio-CCS

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ett sätt att uppnå negativa utsläpp är genom bio-CCS. Energibolaget Göteborg Energi kan potentiellt bli först ut i Sverige att implementera bio-CCS i anslutning till sin biogasanläggning Gasendal. Avskiljningen av koldioxid är redan en del av processen vid framställningen av biogas och en ren koldioxidström finns därför tillgänglig. Eftersom avskiljningssteget är energikrävande kan biogasanläggningar därför erbjuda en energieffektiv möjlighet för bio-CCS. 

I anläggningen kommer cirka 7 000 ton biogen koldioxid att förvätskas och sedan transporteras för slutlagring.

Industriklivet

Sveriges riksdag har antagit klimatmålet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, och därefter uppnå negativa utsläpp. Stora och komplexa tekniksprång krävs inom flera industrier för att nå klimatmålet. För att stödja omställningen har regeringen beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet.

Industriklivet är sedan 2021 en del av den gröna återstarten för ett klimatsmart samhälle efter covid-19-pandemin och ingår i EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF). RRF är ett inslag i Next Generation EU som bland annat ska bidra till ett mer miljövänligt EU, bättre anpassat till nuvarande och kommande utmaningar.