KI mäter löpande näringslivets vinstandel i förhållande till vad som betalas ut i löner till de anställda.
Vinstandelen har hoppat upp de senaste åren när inflationen tagit fart, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.
Löntagarna har inte bara fått lägre reallöner, deras andel av överskottet i företagen de jobbar i har också fallit. Men även om vinstandelarna för ägarna stigit, totalt sett, finns även många företag som har drabbats hårt av de höga prisökningarna. De höga internationella råvarupriserna och en svag krona har emellertid gjort att många exporterande företag har gjort stora vinster, enligt Hedén Westerdahl.
Skjuter kostnader vidare
Företagen har lyckats skjuta sina ökade kostnader till kunderna. Samtidigt har löneandelen sjunkit, säger hon.
Sedan 2021 har företagsägarnas andel av överskottet från verksamheten, det vill säga vinsten, stigit till historiskt höga nivåer. Det betyder samtidigt att löntagarna står som förlorare. Företagen har kunnat skjuta kostnadsökningarna vidare till kunderna, i vissa fall med högre prisökningar än vad kostnaderna stigit, enligt en studie som KI presenterade före jul. Lönerna har samtidigt inte alls hängt med, påslagen har varit lägre än inflationen, vilket i praktiken gjort att de anställda förlorat runt sju års reallöneökningar.
Den trenden med historiskt höga vinstandelar till kapitalägarna bedöms bestå flera år framåt, även om de sjunker från och med 2024, enligt KI:s prognos.
Greedflation?
Nu närmaste veckorna presenterar hundratals börsbolag sina bokslut för 2023. Analytikernas prognoser pekar på genomsnittliga vinstlyft på runt tio procent för de största bolagen, med höjda utdelningar till ägarna i många fall.
I inflationens spår har det därför talats om greedflation – att företagen höjt priserna mer än vad som varit nödvändigt för att täcka sina egna ökade kostnader, bara för att de kan.
Men om det är så:
Det är svårt att svara på, säger KI:s prognoschef.
Hon pekar samtidigt på att företagen kan behöva göra större överskott från verksamheten i rådande tider av högre kapitalkostnader.
Vinstandelarna behöver gå upp, de ska bland annat täcka högre räntor, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Speciellt tydligt har vinstandelarna ökat i tillverkningsindustrin, där exportbolag lyckats rida på stigande priser för sina produkter på den internationella marknaden. Den svaga kronan har bidragit extra till svenska företag.