Det är några led i den slutsatsen, men ja, det finns en sådan påtaglig risk, säger Andreas Wallström.
Skattesänkningar trots redan usla statsfinanser i USA skulle antagligen trycka upp ränteläget i hela världen, enligt Swedbank-ekonomen:
Det blir en risk också för svenska hushåll med bostadslån.
"Värsta på över 30 år"
Wallström beskriver annars svensk konjunktur som "väldigt splittrad" just nu.
Tar man hushållen är situationen just nu den värsta på över 30 år. Och vi ser resultatet av det. Hushållens konsumtion har minskat i snart två års tid. Och bostadsinvesteringarna faller som en sten, säger han.
Han tror att det kan bli lite bättre för många till sommaren, om räntorna sänks och reallönerna börjar öka igen.
Då borde konsumtionen öka.
Samtidigt går exportindustrin bättre än vanligt, enligt Wallström. Och näringslivets investeringar – exklusive bostadsmarknaden – ligger långt över trend.
Fast denna starka trend kan ta stryk av minskad global handel och efterfrågan i omvärlden om situationen i Mellanöstern eller Ukraina förvärras och ger nya kostnadschocker. Eller om handelskonflikten mellan Kina och västvärlden går i fel riktning.
Skulle jag sammanfatta läget skulle jag säga att det värsta fortfarande ligger framför oss, säger han.
Lågkonjunktur till 2026
Men det ser inte ut att bli alls lika stora effekter när det gäller arbetslöshet som under pandemin eller finanskrisen, tror han.
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet (KI), håller fast vid sin prognos från december om tre sänkningar av styrräntan i år och en lågkonjunktur som håller i sig till 2026.
Men redan i år tror jag att man kommer att märka av att det inte blir sämre utan till och med lite bättre än vad det var förra året, säger hon.
Liksom Wallström hänvisar hon till högre reallöner – med löneökningar som är högre än inflationen – och lägre boräntekostnader om Riksbanken sänker styrräntan som väntat.