Jernkontoret har publicerat Stålåret 2023, en publikation som samlar beskrivningar av året som gick från företagen inom järn- och stålindustrin i Sverige.
När stålåret 2023 summeras fortsätter oroligheter i omvärlden att sätta stora avtryck. Krig och prisökningar på såväl varor som tjänster och en stram penningpolitik med höga räntor präglar stora delar av samhället och får sin påverkan även på järn- och stålindustrin, skriver Jernkontoret. Man ser ändå en viss återhämtning kunde dock ses i den globala efterfrågan på handelsfärdigt stål, som efter en nedgång under 2022 nu åter visar på en ökning, om än blygsam.
– Den globala efterfrågan på stål ökade med 1,8 procent under 2023. Utvecklingen i världen går åt olika håll. Framför allt ser vi ökad efterfrågan i tillväxtekonomier såsom Indien och ASEAN-länderna i Sydostasien. Där ökade efterfrågan på stål med 9 respektive 4 procent. Även i Kina såg vi en viss en ökning under året, medan efterfrågan i särskilt Europa försvagades och fortsatte nedåt, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
Den svenska stålmarknaden följer som väntat den europeiska utvecklingen. Inbromsningen i viktiga stålkonsumerande sektorer som byggbranschen och metallarbetande industri har gett avtryck i den svenska stålkonsumtionen. Trots ett uppsving i bilindustrin och en positiv utveckling i vissa delar av verkstadsindustrin, föll den svenska stålkonsumtionen med 7 procent fram till och med det tredje kvartalet 2023. Den svenska produktionen av råstål landade på 4,3 miljoner ton, vilket är drygt 3 procent lägre än 2022.
Under året har samtidigt viktiga steg tagits för omställningen av svensk järn- och stålindustri, framhåller Jernkontoret. Som exempel tas Ovakos nya vätgasanläggning upp och så tog SSAB första spadtaget för en ljusbågsugn i Oxelösund. Flera svenska stålföretaghar också uppmärksammats för sitt hållbarhetsarbete.
– Under året har vi kunnat se hur omställningen i järn- och stålindustrin fortsätter att realiseras. Nya investeringar, invigningar av nya anläggningar och nya produkter som sänker koldioxidutsläppen är alla konkreta exempel på hur de svenska järn- och stålföretagen fortsätter med sitt ambitiösa arbete för att bidra till omställning och svensk konkurrenskraft, säger Jernkontorets vd Annika Roos.