IInflationen i Europa har under de senaste åren varit en börda för många konsumenter, men nu tyder tecken på att de värsta prischockerna är över. I augusti minskade inflationen i Tyskland betydligt, vilket kan ge den Europeiska centralbanken (ECB) ett viktigt underlag för kommande räntebeslut, skriver tidningen Merkur. Denna utveckling kan få betydande konsekvenser även för Sverige och dess ekonomi.
De tyska konsumentpriserna steg i augusti med den långsammaste takten på över tre år, med en inflationstakt på 1,9 % jämfört med samma period förra året, enligt det tyska statistikverket. Framförallt var energipriserna lägre än för ett år sedan, medan priserna på tjänster ökade mer än genomsnittet. Livsmedelspriserna steg endast med 1,5 %.
Denna utveckling välkomnas av den tyska regeringen. Förbundskansler Olaf Scholz uttryckte på plattformen X att "folk har nu mer pengar i plånboken" och att "inflationen sjunker, medan reallönerna ökar för femte kvartalet i rad."
Efter flera år av höga inflationstal ser det nu ut som att trycket på konsumenterna minskar. I juli låg inflationstakten på 2,3 %, vilket var en nedgång från 2,2 % i juni och 2,4 % i maj. Senast inflationen var lägre än nu var i mars 2021. Dessutom sjönk kärninflationen, som exkluderar energi och livsmedel, med 0,1 procentenheter till 2,8 %.
Möjlig sänkning av räntan
Den kraftiga nedgången i Tysklands inflation kan ge ECB argument för att överväga en sänkning av räntan i september. Enligt ekonom Carsten Breszki på ING kan detta vara en signal till ECB att det finns utrymme för en sänkning, även om det är för tidigt att tala om en varaktig trend. Han menar att inflationen sannolikt kommer att ligga kvar inom ett intervall mellan två och tre procent, snarare än att stanna vid den lägre gränsen.
Ulrich Kater, chefsekonom på Deka Bank, varnar dock ECB för att vara för snabb med räntebeslutet. - Inflationen kan förväntas stiga något mot slutet av året, så måttliga räntesänkningar i år och nästa år är den bästa responsen på den nuvarande lugnare inflationsmiljön, säger Kater.
Beslut i september
Om inflationen fortsätter att sjunka under året, både i Tyskland och i euroområdet som helhet, kan det ge ECB möjlighet att sänka styrräntan. ECB sänkte styrräntan i juni med 0,25 procentenheter för första gången sedan inflationsvågen tog fart. I juli höll banken räntan stabil och öppnade för en eventuell sänkning vid mötet den 12 september. Marknaden förväntar sig en räntejustering från ECB i september.
ECB:s inflationsmål är att hålla inflationen runt 2 %. Om inflationen sjunker under denna nivå eller om priserna till och med börjar falla (deflation), kan detta få negativa konsekvenser för ekonomin då både företag och konsumenter kan skjuta upp investeringar och inköp i väntan på ännu lägre priser.
Hur påverkar detta Sverige?
För Sveriges del kan en sänkning av ECB:s styrränta få betydande konsekvenser, särskilt för Riksbankens räntepolitik och den svenska kronans värde. En lägre ränta i euroområdet kan pressa ned kronans värde ytterligare, vilket kan leda till ökade importpriser och påverka inflationen i Sverige.
En starkare krona skulle å andra sidan kunna dämpa inflationstrycket, vilket skulle kunna få Riksbanken att överväga sina räntebeslut. Samtidigt är Sverige, som är starkt beroende av export, känsligt för ekonomiska förändringar i Europa. Om den europeiska ekonomin stagnerar eller faller tillbaka kan det påverka svensk export och därmed den inhemska ekonomin.
Konsumtionsutvecklingen i Tyskland – en signal till Sverige?
Trots att inflationen i Tyskland minskar och reallönerna ökar, har detta ännu inte lett till en märkbar ökning i privat konsumtion. I det andra kvartalet minskade privatkonsumtionen med 0,2 % jämfört med föregående kvartal, enligt det tyska statistikverket. Även om lönerna har ökat, håller många fortfarande hårt i sina pengar, något som också kan ses i Sverige där konsumenternas köplust har dämpats av stigande priser och osäkerhet.
För Sveriges del kan detta innebära att en potentiell ränteförändring inte omedelbart skulle leda till ökad konsumtion, vilket i sin tur kan hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten. Ekonomer har redan sänkt sina prognoser för Sveriges tillväxt under året, och Riksbanken förväntas hantera en svår balansgång mellan att kontrollera inflationen och att stödja tillväxten.
Framtiden för inflationsbekämpning
Trots den senaste tidens inflationsminskning i Europa, inklusive Sverige, är det långt ifrån säkert att inflationsproblemet är löst. Ekonomer som Friedrich Heinemann från ZEW-institutet i Mannheim menar att den nuvarande nedgången i inflationen är ett tillfälligt lugn, men att osäkerheten kvarstår.
– Den senaste statistiken visar ett mellansteg i inflationsbekämpningen, men vi är långt ifrån att uppnå prisstabilitet, säger Heinemann.
Även om inflationssiffrorna för september och oktober visar på en fortsatt nedgång, förutspår Deutsche Banks ekonom Sebastian Becker att inflationen kan öka igen mot slutet av året.
Sammantaget står både Sverige och resten av Europa inför en fortsatt osäker ekonomisk framtid där inflationsbekämpning och räntebeslut kommer att spela en central roll.
Källa: Tdningen Merkur