President Donald Trumps handelskrig mot USA:s grannländer Kanada och Mexiko har skapat stor oro inom näringslivet och bland olika intresseorganisationer. Tullarna riskerar att leda till förlorade arbetstillfällen och ökade priser för amerikanska konsumenter. Efter helgens besked om tullhöjningar kom en temporär paus – men osäkerheten kvarstår. Tullarna skjuts nu upp en månad
Nyligen meddelade Trump-administrationen att tullarna på varor från Kanada och Mexiko skjuts upp i en månad. Ursprungligen skulle tullarna träda i kraft omedelbart, men efter intensiva förhandlingar fick länderna ett andrum. Tullarna omfattar en avgift på 25 procent på vissa varor från dessa länder, medan import från Kina får en tilläggstull på tio procent.
Kanadas export av olja undantas delvis, där tullarna begränsas till tio procent. Dessa tre länder utgör USA:s viktigaste handelspartners, och beslutet att införa tullar har väckt stark kritik från både finansmarknaden och amerikanska näringslivsorganisationer.
Trump hotar med hårdare åtgärder
Trump klargjorde under måndagen att den nuvarande tio procents tilläggstullen på kinesiska varor bara är början. Han har hotat med att höja tullarna på kinesisk import till 60 procent, vilket kan få omfattande konsekvenser för världshandeln. Om de nuvarande tullarna förblir i kraft kommer den totala tullavgiften på kinesiska varor att uppgå till 30 procent.
Enligt den asiatiska affärstidningen Nikkei Asian väntas Trump och Kinas president Xi Jinping ha samtal om tullarna inom de närmaste dagarna. Trump har motiverat tullarna med att grannländerna och Kina inte har gjort tillräckligt för att stoppa illegal invandring och smuggling av det farliga syntetiska narkotiska preparatet fentanyl till USA. Dessutom anklagar han länderna för orättvis handelspolitik och har även hotat med tullar mot EU på grund av vad han beskriver som en obalanserad handelsbalans.
Marknaden förväntar sig en tillfällig åtgärd
Amerikanska investmentbanker bedömer att tullarna sannolikt blir kortvariga. Enligt Citibanks ekonomer kan tullarna, om de blir långvariga, leda till ökade priser och driva upp inflationen i USA. När Trump tillträdde fanns en utbredd optimism på marknaden att han inte skulle införa tullar mot de viktigaste handelspartnerna. Måndagens svaga marknadsreaktioner, där börsen sjönk något och dollarn försvagades, tyder på att investerare fortfarande räknar med att tullarna inte blir långvariga.
– Om vi har fel och tullarna blir kvar en längre tid kan vi vänta oss ökade priser. Kanadas oljeexport omfattas av en tull på tio procent, vilket i så fall skulle höja inflationen med 0,1 procentenheter, skriver Citibank i en rapport som publicerades innan Mexiko och Kanada beviljades en tidsfrist.
Näringsliv och fackförbund protesterar
Goldman Sachs bedömer att tullarna kan leda till att konsumentpriserna i USA stiger med 0,7 procent och minska den ekonomiska tillväxten med 0,4 procent. Enligt investmentbanken kommer företag som är beroende av globala leveranskedjor att ställas inför svåra val – antingen acceptera högre produktionskostnader och därmed sämre lönsamhet, eller föra över kostnaden på konsumenterna, vilket kan minska efterfrågan.
Enligt Goldman Sachs kan tullarna också påverka de stora amerikanska börsbolagens vinster negativt. De förutspår att bolagen i indexet S&P 500 kommer att se sina aktievinster minska med två till tre procent om tullarna blir långvariga.
Starkt motstånd
Flera amerikanska näringslivsorganisationer och fackförbund har redan uttryckt starkt motstånd mot tullarna. Den nationella organisationen för bostadsbyggare, NAHB, har krävt att byggmaterial undantas från tullarna, eftersom de annars riskerar att driva upp byggkostnaderna och göra nyproduktion av bostäder dyrare. Högre byggkostnader skulle i sin tur leda till dyrare bostadspriser för konsumenterna.
Även den största jordbruksorganisationen i USA, AFBF, varnar för negativa konsekvenser. Kanada, Mexiko och Kina är några av de viktigaste exportmarknaderna för amerikanska lantbrukare. Om tullarna leder till motåtgärder från dessa länder kan det slå hårt mot den amerikanska jordbrukssektorn. Dessutom importerar USA en stor del av sina viktigaste gödselmedel från Kanada, och om dessa beläggs med tullar riskerar det att höja kostnaderna för jordbrukarna.
Det fackförbund som representerar flyg-, transport- och försvarsindustrin, IAM, har kritiserat beslutet att införa tullar mot Kanada. Fackförbundet menar att tullar kan vara motiverade mot länder som bedriver oschysst handel, men att Kanada inte borde inkluderas i dessa åtgärder. De varnar för att tullarna kan leda till förlorade jobb och ökade priser i USA.
Tullarna fördöms
National Retail Federation (NRF), en av de största organisationerna för amerikanska detaljhandelsföretag, har också fördömt tullarna. I ett uttalande säger de att handelskonflikter med landets viktigaste handelspartners är en farlig väg att gå. Organisationen uppmanar till fortsatt dialog för att stärka handelsrelationerna, snarare än att lägga kostnaderna för misslyckad handelspolitik på amerikanska familjer, anställda och företagare.
Även organisationen AFPM, som företräder amerikanska bränsle- och petrokemiska producenter, har uttryckt oro. De amerikanska raffinaderierna är beroende av råolja från Kanada och Mexiko, och om tullar införs på dessa varor kan det leda till stigande energipriser i USA. Därför efterlyser de en snabb lösning för att förhindra att tullarna påverkar olje- och energimarknaden negativt.
Framtiden för Trumps handelspolitik är fortfarande oviss. Frågan är om tullarna kommer att bli ett bestående inslag eller om de bara är en del av ett förhandlingsspel. Klart är att motståndet växer och att konsekvenserna för amerikansk ekonomi kan bli kännbara om tullarna blir kvar under en längre tid.
Källa: Talous ja Tekniikka