Ukraina köper reaktorutrustning från Bulgarien för Khmelnytskyj-kärnkraftverket

Khmelnytskyj-kärnkraftverket. Endast enhet 1 och 2 (till vänster) är färdigställda och i drift Foto: Energoatom.

Ukrainas parlament, Verchovna Rada, har godkänt planen att köpa oanvänd utrustning från Bulgariens nedlagda kärnkraftsprojekt i Belene. Utrustningen ska användas för att slutföra byggnationen av reaktor 3 och 4 vid Khmelnytskyj-kärnkraftverket.

Khmelnytskyjs första reaktor anslöts till elnätet 1987. Arbetet med ytterligare tre reaktorer avbröts 1990, då reaktor 3 var ungefär 80 procent färdig och reaktor 4 cirka 25 procent. Arbetet på den andra reaktorn återupptogs senare, och den anslöts till elnätet 2004. De två sista enheterna har dock aldrig fullbordats.

I Belene i norra Bulgarien planerades byggandet av två reaktorer med en effekt på 1000 megawatt vardera, baserade på den ryska VVER-1000-designen. De förberedande byggnadsarbetena inleddes 2008, och avtal om komponenter som stora smidesdelar och styrsystem tecknades. Projektet drabbades dock av finansieringsproblem. Trots att utrustningen till reaktorn hade betalats, tillverkats och levererats 2017, lades projektet officiellt ned 2023.

Ukrainas intresse för Belene-utrustningen

Efter nedläggningen av Belene-projektet har Ukraina visat intresse för den oanvända utrustningen. Internationella atomenergiorganet, IAEA, har kallat detta för ett "intressant projekt" där en avbruten byggnation integrerar teknik från ett annat nedlagt projekt. IAEA har också lovat att bistå under hela processen för att säkerställa att alla säkerhetskrav uppfylls.

Bulgariens parlament har redan gett sitt godkännande för förhandlingar om försäljningen av utrustningen till Ukraina, med en lägstanivå på 600 miljoner euro för att återfå investerade medel.

I maj förra året genomförde en amerikansk teknisk grupp, tillsammans med experter från Bulgarien och Ukraina, en teknisk utvärdering av VVER-utrustningen i Belene. Westinghouse har bekräftat att de kan leverera bränsle till de färdigställda reaktorerna vid Khmelnytskyj.

Reaktioner på beslutet

Ukrainas energiminister Herman Halusjtjenko kallade beslutet ett av de viktigaste för landets energisystem.

– Att färdigställa Khmelnytskyj-kärnkraftverket är en strategisk uppgift för Ukraina. Kärnkraft utgör grunden i vårt energisystem, och det är tack vare den som vi fortfarande har ljus och värme trots ständiga attacker.

Han betonade att projektet inte kommer att involvera några ryska aktörer.

– Allt kommer att genomföras av ukrainska och amerikanska företag. Att färdigställa dessa enheter kommer att gå betydligt snabbare och bli billigare än att bygga från grunden.

Det statliga ukrainska kärnkraftsföretaget Energoatom sade efter omröstningen, där 269 parlamentariker röstade för köpet, att beslutet skulle stärka landets energisäkerhet och oberoende.

President Volodymyr Zelenskyj beskrev det som en viktig dag för landets energiförsörjning.

– De färdigställda enheterna kommer att tillföra mer än två gigawatt kapacitet. Det innebär att Ukraina kan klara sig utan import, även under vintern. Det kommer också att hjälpa oss att hålla elpriserna stabila för folket. I en modern värld måste industriell tillväxt och ekonomisk utveckling baseras på utbyggnad av energiproduktionen. Det är precis vad vi gör.

Ukrainas kärnkraftsstrategi

Ukraina har totalt 15 reaktorer, som tillsammans kan generera hälften av landets elektricitet. Dessa finns vid fyra kärnkraftverk, inklusive Zaporizjzja-anläggningen, som varit under rysk militär kontroll sedan mars 2022.

Framtidsplanerna omfattar minst nio Westinghouse AP1000-reaktorer, där två av dem är planerade för Khmelnytskyj och övriga vid Rivne och Södra Ukraina-kärnkraftverket.

Källa: Nuclear World News