Det sägs att omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer kräva enorma mängder kritiska metaller och mineral. Bättre återvinning från uttjänta produkter kan vara en viktig pusselbit för att klara utmaningen, men regelverk och synen på avfall behöver förändras.
Det hävdar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i en ny rapport där experter inom området presenterar åtgärdsförslag för att stärka cirkulära material- och produktflöden med fokus på kritiska metaller och mineral.
– Synen på avfall behöver förändras. Vi behöver regelverk där använda produkter och avfall ses som en värdefull resurs. Cirkulära flöden, som omfattar förlängd produktlivslängd, återanvändning, återtillverkning och materialåtervinning är viktiga för att vi på ett hållbart sätt ska kunna hantera samhällets behov av metaller och mineral, säger Mikael Dahlgren, IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen.
Vi kan återanvända och återvinna mer, men för att göra det behövs nya långsiktiga spelregler som främjar cirkularitet, menar IVA som anser att det idag saknas incitament, infrastruktur och kunskap för att ta vara på använda produkter och slutligen materialåtervinna alla ingående metaller.
Man pekar på att många produkter idag är krångliga att plocka isär och därmed svåra att laga eller separera i rena fraktioner inför materialåtervinning. Det saknas också möjligheter för återvinningsbolag att samla större volymer avfall och därigenom få en mer kostnadseffektiv materialåtervinning.
– Det behöver bli mer lönsamt för producenter att satsa på en design som underlättar cirkularitet. Detta är en av flera viktiga åtgärder som behöver komma på plats för att öka materialåtervinning av kritiska metaller och mineral, säger Mikael Dahlgren.
Idag varierar återvinningsgraderna kraftigt mellan olika metaller. För bulkmetaller som stål, koppar och aluminium är återvinningen välutvecklad. För andra metaller, som litium, gallium och sällsynta jordartsmetaller, är den i princip obefintlig. Blandningar av många metaller försvårar återvinningen. Det behövs olika processer för att få tillbaka olika metaller.
– Vi behöver satsa mer på forskning, innovation och ny teknik för att utveckla en fungerande återvinning av kritiska metaller och mineral. Dessutom måste vi bli bättre på att förbättra spårningen av materialflöden genom digitalisering och bättre datainsamling. Vi har helt enkelt för lite kunskap om sekundära materialflöden idag, säger Mikael Dahlgren.
I rapporten ”Cirkulära flöden för att möta ökade behov av metaller och mineral” har IVA tagit fram följande åtgärdsförslag:
1. Stimulera materialåtervinning av kritiska metaller och mineral genom att:
- införa styrmedel inom EU så att både efterfrågan och tillgång på återvunnet material ökar.
- satsa på standardiseringsarbete, i etablerade industriella forum, för att främja cirkulära flöden. Det behövs exempelvis materialstandarder som både förädlings- och återvinningsbranscherna kan förhålla sig till.
- förändra synen på avfall så att det behandlas som en värdefull resurs och säkerställ att detta återspeglas i harmoniserade regelverk inom EU.
- underlätta för återvinningsbolag inom EU att samla större volymer avfall och återvinna från deponier.
2. Förenkla återanvändning och återtillverkning genom att exempelvis:
- ta bort Sveriges kemikalieskatt på importerad begagnad elektronik.
- ställa krav på reparerbarhet för fler produkter inom EU och på mer cirkularitet i offentliga upphandlingar i Sverige.
- utreda olika sätt att minska kostnaderna för företag som förlänger livslängden på produkter.
3. Stöd utveckling och samverkan genom att:
- satsa på utbildning, forskning och innovation inom bland annat cirkulär design, cirkulära affärsmodeller, tekniker för demontering/separering, nya materialåtervinningstekniker och spårbarhet genom värdekedjan över tid.
- skapa nya och behålla befintliga arenor för samverkan mellan olika aktörer inom industri, akademi och politik.
- ge stöd till pilotanläggningar och implementering av nya affärsmodeller och processer som möjliggör cirkulära flöden av produkter och kritiska råvaror. Det skulle exempelvis kunna innebära att vi i Sverige:
avsätter en miljard för att förbättra cirkulariteten i regeringens forsknings- och innovationsproposition.
inför ett cirkularitetskliv motsvarande industri- samt klimatklivet
tillsätter en statlig utredning som ser över det befintliga stödsystemet för industrisatsningar. Idag har satsningar inom återvinning svårt att få stöd då de, även om de minskar primär utvinning någon annanstans, inte minskar utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser.
överväger att införa ett tidsbegränsat produktionsstöd för återvinning av särskilt strategiska material.