Tillståndsprocessen för kärnkraft kortas från 13 till 10 år

Små modulära kärnkraftreaktorer ändrar spelplanen för kärnkraftens tillståndsprocesser. Bild: Ontario Power Generation

Principbeslut ska fungera som förhandsbesked

Kärnkraftsprövningsutredningens uppdrag är att se över nuvarande tillståndsprocesser för ny kärnkraft. Hittills har tillståndsprocesserna för kärnkraftsetableringar varit mycket omfattande och delvis överlappande i olika instanser. Nu vill regeringen göra en översyn av tillståndsprövningen med målsättningen att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion.

– Regeringen arbetar intensivt för att möjliggöra nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Självklart ska kraven på säkerhet och strålskydd vara fortsatt höga men vi behöver effektivisera tillståndsprövningen och se till att avgiftsuttaget är både förutsägbart och rättvist, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Nu har regeringens utredare Pernilla Sandgren presenterat det första delbetänkandet om tillståndsprövningen av nya kärnkraftsreaktorer. Hennes förslag går ut på att optimera tillståndsprocesserna, ta bort överlappande och otydliga prövningar samt att tidigarelägga politiska ställningstaganden. Detta skulle korta tiden för ett tillstånd med tre år, från 13 till 10 år.

Utredningen lägger ytterligare förslag som handlar om principbeslut där regeringen i ett tidigt skede ska bestämma om det är lämpligt att bygga och driva en reaktor på en viss plats. Ett principbeslut fungerar som ett förhandsbesked. Förhandsbeskedet ska undanröja osäkerheter gällande platsen för etableringen, vilken reaktorteknik som ska användas samt hur resurser ska fördelas.

För att underlätta planeringen för att ta fram en ansökan föreslår utredningen att nya moment införs i kärntekniklagen. Det innebär bland annat att den sökande kan ha en förberedande dialog och få förhandsbesked av Strålsäkerhetsmyndigheten. Syftet är att lösa tvistiga frågor innan den sökande gör en skarp tillståndsprövning.

Dagens system för att godkänna ny kärnkraft är tungrott. Regler är otydliga och överlappar varandra. För att lösa detta föreslår utredningen separata prövningar enligt Miljöbalken och kärntekniklagen. Man vill minska dubbelarbete, klargöra vem som ansvarar för vad och göra det möjligt med prövning i parallella steg. Dessutom föreslår utredningen att Strålsäkerhetsmyndigheten i stället för regeringen ska fatta beslut om tillstånd. Det nya prövningssystemet kan införas den förste januari 2026.

Kärnkraftsprövningsutredningen fortsätter nu arbetet med deluppdrag 3 som gäller behovet av anpassning och utveckling av det befintliga kärnavfallsprogrammet för hantering av avfall från nya reaktorer. Detta deluppdrag ska levereras till regeringen senast den 29 augusti 2025.