Utan en satsning på godstrafik på järnväg kan Sverige inte nå uppsatta miljömål. Det menar bland annat Skogsindustrierna. Därför går nu branschens aktörer samman i en vision för att fördubbla godstransporterna på järnväg till 2050. – För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft och nå regeringens miljömål krävs 122 miljarder kronor under perioden, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, om en ny rapport som nu presenteras.
Urspårningar, förseningar, slitna järnvägssträckor och nedläggning av banor. Det är den dystra bild som förmedlats de senaste åren både när det gäller gods- och passagerartrafik.
Enligt Trafikverkets prognoser förväntas långväga transporter öka med cirka 60 procent till 2050, mätt i tonkilometer. Till de varugrupper som växer snabbast hör järnmalm och skogindustrivaror. Prognosen visar dock att järnvägen kommer att tappa marknadsandelar. Förklaringen ges i höjda banavgifter och kapacitetsproblem.
Enligt Trafikverkets prognoser förväntas dessutom att godstågstrafiken tappa marknadsandelar vilket går stick i stäv med regeringens ambitioner.
Sveriges miljömål har också nyligen skärpts i och med Miljörådsberedningens förslag som pekar ut transportsektorns utsläpp där behovet av minskningar är som allra störst.
– Så som den nuvarande transportpolitiken är utformad snarare minskar möjligheten att nå klimatmålen. Den utvecklingen måste brytas och att öka godsjärnvägskapaciteten är avgörande del av lösningen, säger Martin Sandberg, som skrivit rapporten Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter.
Därför har en rad branschaktörer, exempelvis Green Cargo, Almega, Tågoperatörerna, Swedtrain och Skogsindustrierna, för första gången gått samman i en gemensam aktion för att utveckla godstrafiken på järnväg
– Om våra svenska företag ska kunna konkurrera måste de ha ett fungerande transportsystem som tar hänsyn till framtida expansionsmöjligheter, säger Karolina Boholm.
I rapporten beskrivs järnvägen som ett storskaligt och sammanhängande system utan strategisk styrning och utan tydlig mål.
– Stora system kräver att det finns ett gemensamt mål att arbeta mot, både när det gäller miljö- och näringspolitik. Transporter är en stor del av industrins kostnader och störningar innebär högre kostnader, men den globala konkurrensen kräver att varje steg i produktionen måste fungera som en klocka, säger Martin Sandberg.
– Alla vill transportera mer på järnväg men kan inte på grund av brister i infrastrukturen, trots att järnväg både är miljövänligt och kostnadseffektivt, säger Karolina Boholm.
I rapporten föreslås en rad åtgärder för åtgärder och nyinvesteringar för att ge järnvägen förutsättningar att möta en ökad efterfrågan på transporter.
– Genomförs förslagen kan godstrafiken fördubblas till 2050, men då krävs investeringar utöver det löpande underhållet och en helhetssyn för godstrafiken på järnvägen som idag saknas, säger Karolina Boholm.
Hon framhåller att för basindustrin handlar det om att den nationella planen för infrastruktur inte fokuserar på gods i tillräckligt stor utsträckning. Trafikverket behöver vidare mer medel för underhåll.
– Viktigast och att kraftigt öka anslagen för underhåll, men man måste också satsa mer för att få trafiken med godståg att växa.
