Småföretagarnas Riksförbund har blivit inbjudna av EU-kommissionen för att på ett seminarium diskutera hur EU ska skapa förutsättningar för SME att bidra till att stärka Europas näringsliv. Europeiska unionen budget för 2019 uppgick till cirka 148 miljarder euro. 45 procent av utgifterna är tillägnad utgiftsområdet ”smart tillväxt för alla” och 39 procent till ”Hållbar tillväxt: naturresurser”. Men hur smart är systemet egentligen?
Offentligt finansierad verksamhet har en tendens att medföra olika mer eller mindre omfattande regelverk med tillhörande byråkrater. Det är högst anmärkningsvärt att de mängder av skattemedel som spenderas på strukturfonder knappt, om ens alls, lyfter den regionala sysselsättningen. Dessa medel får idag mer betraktas som subventioner än strukturomvälvande insatser. Inom politiken skulle det behövas mer småföretagaranda för att hitta nya och mer effektiva vägar till framgång.
Näringslivet kan växa på två olika sätt. Antingen kan enskilda företag och hela branscher utvecklas genom att växa inom ramen för existerande strukturer. Eller så kan omvälvande tekniker eller nya arbetssätt införas som ändrar förutsättningarna på marknaden. Det finns flera exempel som tydligt visar att det är svårare att styra om en existerande verksamhet som har kört fast än att skapa något nytt. Det kan gälla både för det lilla företaget som för hela kontinenter. Som den kända ekonomen Joseph Schumpeter argumenterade redan 1942 bygger mycket av den långsiktiga utvecklingen i en marknadsekonomi på att gamla strukturer utmanas och ibland rentav förstörs. Genom denna form av ”kreativa förstörelser” frigörs resurser för nya och bättre lösningar.
Det är viktigt att inse att nya och förändrade företag på många olika sätt kan bidra till samhällsförändring. Förändringen kommer inte alltid av att företagen är duktiga på att ta till sig av ny teknik, utan också av att de kan använda existerande tekniker på smart sätt eller erbjuda eftertraktade tjänster. Utmaningen för politiken och näringslivet blir då att skåda in i framtiden och fundera ut var förändringar och nya marknader kommer att uppstå. Men även ha modet att peka ut en tydlig riktning att samlas kring, när nästa lågkonjunktur kommer.
Det finns idag en global hållbarhetsagenda att förhålla sig till i kölvattnet av den klimatdebatt som pågår, som dessutom råkar ligga väl i linje med den företagskultur av innovation och kreativitet som råder i Sverige. FN har upprättat 17 globala hållbarhetsmål och till varje mål finns behov av nya produkter och tjänster. Inom ramen för dessa globala investeringsbehov kommer det uppstå ett flertal ”kreativa förstörelser” som i sin tur skapar nya förutsättningar för företag att hitta nya marknader, produkter och tjänster. Det finns således många affärsmöjligheter som öppnar sig för svenska småföretagare kring de samhällsförändringar som sker globalt. Men då krävs det nya arbetssätt, nytänkande och smart myndighetsutövning även i de politiska leden. System som begränsar regelkrångel och onödig byråkrati. För om det är tryggt, enkelt och lönsamt att driva företag kommer innovationskraften och kreativiteten blomstra i EU men framförallt bland Sveriges mest hårt arbetande grupp – Småföretagarna.
Peter Thörn
Förbundsordförande
Småföretagarnas Riksförbund
