Planerad gruvverksamhet i Rovaniemi och Övertorneå möter hård kritik

Naturvårdsföreningar beskrev projektet som en "uranbrytning i tomtens land", trots att gruvan primärt är tänkt att utvinna kobolt och guld. Finska Övertorneå centrum sett från Ainiovaara. Foto: Wikipedia Common, Kredit: str4nd

Ett nytt gruvprojekt på gränsen mellan Rovaniemi och Övertorneå har väckt oro bland naturvårdare och miljöorganisationer. Gruvan, planerad för utvinning av guld och kobolt, kritiserades för att riskera betydande miljöskador på lång sikt. Bland annat varnade kritiker för potentiella utsläpp som kan påverka mark och vatten negativt under tusentals år.

Kritiker hävdade att malmens uraninnehåll, även om det är lågt, kan skapa risker för både yt- och grundvattnet om det läcker ut.

Osäkerhet kring påverkan på grundvatten och metallutsläpp

Pekka Tuomela, miljökonsult från företaget Afry, påpekade att detaljerna kring påverkan från gruvavfall inte kunde klargöras ännu. Han framhöll att analyser av de kemiska egenskaperna för avfallsprodukterna behövdes för att kunna fastställa risken för utsläpp. Dessa undersökningar skulle även innefatta studier av metallernas spridning i grundvattnet och möjlig påverkan på vattenflöden.

”Inget säkerställt samband med markförorening”

Säkerhets- och kemikalieverket STUK påpekade att det förekom radioaktiva ämnen i malmen, men att riskerna främst var kopplade till tungmetaller, inte strålning. Chefsinspektör Antti Kallio från STUK nämnde att uran i små mängder kunde lösa sig i vatten, men att de rapporterade halterna inte automatiskt utgjorde en hälsofara. Kallio förklarade också att uran som hamnade i vatten skulle sedimentera över tid, och påverkan bedömdes vara kortvarig snarare än att sträcka sig över tusentals år.

Kraftig miljölagstiftning och krav på egenkontroll

Sari Myllyoja från Kainuu ELY-central bekräftade att lagkraven för miljösäkerhet inom gruvdrift hade skärpts avsevärt under de senaste decennierna. Exempelvis hade gränsvärdena för utsläpp till vattendrag sänkts, och företagen behövde ställa betydande säkerheter för att garantera ansvarsfull hantering. Myllyoja påpekade också att även om gruvorna ansvarade för egenkontroll av utsläpp, skulle regelbundna inspektioner säkerställa att miljövillkoren följdes.

En Natura-klassad mark och framtidsplaner för gruvan

Det planerade gruvområdet omfattade även skyddade Natura 2000-områden, där miljöhänsyn var särskilt viktiga. Företaget Mawson planerade att bryta cirka 3000 kilogram guld och 50 miljoner kilogram kobolt per år med en uppskattad gruvdrift på tio år. Det slutgiltiga beslutet om tillstånd skulle föregås av en grundlig miljökonsekvensanalys, som allmänheten kunde kommentera fram till 28 oktober.

Källa: Yle Uutiset