En rapport från Europeiska kommissionen 2023 visade att 25 av de 34 mineraler som finns i Grönland klassas som kritiska råvaror. Grönland vill nu se en större närvaro från EU i arbetet med dessa råvaror, som är avgörande för framställningen av solpaneler, batterier och andra teknologier för ren energi.
– Vi i Inuit Ataqatigiit vill se ett större engagemang från EU vad gäller sällsynta jordartsmetaller. Vi vet att 73 procent av det EU behöver finns i Grönland, men just nu har Kina mer eller mindre monopol på dessa resurser, säger Aaja Chemnitz, medlem av det danska folketinget för det grönländska vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit.
EU har under de senaste åren visat ett ökat intresse för samarbete med Grönland kring energi och råvaror. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte ön i mars 2024 för att inviga ett EU-kontor i Nuuk. Trots detta anser Chemnitz att varken EU eller Danmark hittills har gett Grönländarna tillräcklig uppmärksamhet. Hon ser nu en möjlighet att förstärka relationerna på ett mer realistiskt sätt, även inom försvar och säkerhet.
Oro för Arktis säkerhet
Det grönländska partiet IA uttrycker oro över säkerhetssituationen i Arktis, inte minst efter tidigare amerikanska påståenden om att köpa ön och Rysslands växande intresse i regionen.
– Att hitta sätt att samarbeta med en ny allierad handlar inte om att hota dem, säger Chemnitz och syftar på Donald Trumps tidigare uttalanden om militär intervention i Grönland.
Hon betonar vikten av att Grönland självt ska kunna välja vilka länder och regioner det samarbetar med. – Danmark, EU och USA är naturliga samarbetspartners, men det behöver vara tydliga och specifika samarbeten, särskilt med USA, säger hon och pekar på områden som råvaror, turism, utbildning och försvar.
Strategiska sjövägar och militär närvaro
Grönlands strategiska läge gör att sjövägarna runt ön utgör den kortaste rutten mellan Nordamerika och Europa. USA har visat ökat intresse för denna position, bland annat genom sin tidiga varningssystem för ballistiska missiler.
Den amerikanska militära närvaron i Grönland har ökat, exempelvis genom radarinstallationer i vattnen mellan Grönland, Island och Storbritannien. Samtidigt är det fortfarande Danmark som hanterar Grönlands utrikes- och säkerhetspolitik.
Självständighet ett långsiktigt mål
Grönlands regeringschef Mute Egede har betonat att landet är redo att fördjupa samarbetet med USA kring försvar och gruvdrift – men på sina egna villkor.
– Vi vill inte vara danskar, vi vill inte vara amerikaner – vi vill vara grönländare, sade Egede vid en presskonferens i Köpenhamn.
Sedan 2009 har Grönland rätt att utropa självständighet genom en folkomröstning, och Egede har antytt att en sådan kan bli aktuell under nuvarande mandatperiod. Chemnitz ser dock detta som ett mer långsiktigt mål.
– Jag ser det inte hända just nu, för det finns ingen konkret plan. Det finns heller ingen genväg till självständighet, även om det är en stor dröm för många av oss, säger hon.
Bra jobb
För närvarande ser Chemnitz snarare ett behov av att bredda och förstärka Grönlands internationella samarbeten, samtidigt som fokus ligger på de kommande valen.
– Den danska regeringen har gjort ett bra jobb i att erkänna att varje beslut om Grönlands framtid ligger hos Grönlands folk. Det är viktigt att markera tydligt att det handlar om Grönland – inte Danmark, EU, USA, Ryssland eller Kina – när det gäller framtida val, avslutar hon.
Källa: Euronews