I Tyskland har en grundläggande konflikt blossat upp om takten i utbyggnaden av förnybar energi. Ett antal ledande aktörer inom grön elproduktion varnar nu i ett öppet brev till regeringspartierna Kristdemokraterna och Socialdemokraterna för de ekonomiska följderna om energiomställningen bromsas in.
– En bakåtsträvande ”omstart” i ny förpackning hotar vår energisäkerhet, vår ekonomi och klimatet, skriver de.
Brevet är en direkt reaktion på utspel från flera storbolag och näringslivsföreträdare – däribland cheferna för energijättarna RWE och Eon samt branschorganisationen för den tyska industrin – som i stället vill minska tempot i utbyggnaden av sol- och vindkraft samt elnät. De menar att den faktiska elförbrukningen inte ökar lika snabbt som tidigare antagits och att en mer återhållsam utbyggnad skulle kunna spara stora summor.
Stödet för kärnkraftscomeback – splittrad opinion i Tyskland
Frågan om hur Tyskland ska klara sitt framtida elbehov har också väckt debatt om kärnkraften. Enligt en färsk opinionsundersökning från Infratest dimap vill 52 procent av tyskarna återstarta de kärnkraftverk som nyligen tagits ur drift. 39 procent motsätter sig det, medan resterande är osäkra. Debatten visar att energipolitiken inte bara handlar om teknik och ekonomi – utan också om värderingar, framtidstro och politiskt mod.
Kritik mot för snabbt tempo i utbyggnaden
RWE:s vd Markus Krebber efterlyste nyligen en verklighetskontroll av energiomställningen.
– Det handlar inte om att nå mål som en gång fastställts. Vi måste bygga där det är rimligt och kostnadseffektivt, sa han vid en presentation av företagets årsrapport.
En studie från industriförbundet pekar på att en mer återhållsam strategi kan ge besparingar på upp till 370 miljarder euro fram till år 2035 – och sänka elpriserna med omkring 20 procent för både hushåll och företag.
Denna linje får ökat stöd i takt med att kostnaderna för energiomställningen stiger. En färsk rapport från forskningsprojektet Ariadne visar att en klimatanpassad omställning av energisystemet kräver investeringar på mellan 116 och 131 miljarder euro per år – motsvarande cirka tre och en halv procent av landets bruttonationalprodukt.
Lägre efterfrågan än väntat
Bland orsakerna till den minskade elförbrukningen nämns den svaga konjunkturen, men också två andra faktorer:
– Försäljningen av elbilar har bromsat in kraftigt sedan subventionerna togs bort. Förra året registrerades knappt 381 000 elbilar i Tyskland – en minskning med drygt 27 procent jämfört med året innan.
– Även intresset för värmepumpar har svalnat. Försäljningen sjönk med hela 46 procent under 2024, och landade på cirka 193 000 enheter – långt under regeringens mål på en halv miljon årligen.
Företrädarna för grön energi anser dock att slutsatsen – att utbyggnaden bör bromsas – bygger på ett feltänk.
– Den svaga efterfrågan har varit tillfällig. Den ekonomiska återhämtningen kommer att kräva en fortsatt snabb energiomställning, skriver de i sitt brev.
Företag efterlyser effektivare planering
Elbolaget Green Planet Energy har tagit fram en studie som stöder detta synsätt. Enligt analysen skulle den planerade utbyggnaden av förnybar energi fram till 2030 generera investeringar på över 260 miljarder euro och skapa uppemot en halv miljon arbetstillfällen.
Om takten i stället minskas med 25 procent skulle investeringarna minska med 65 miljarder euro – och sysselsättningen i sektorn med upp till 65 000 jobb.
Mot detta står de stora energibolagens argument om effektivitet. RWE och Eon har lagt fram egna sparplaner, där de föreslår att nätutbyggnaden ska ske mer selektivt – bara på platser där den ger störst nytta till lägst kostnad. Ett förslag är att införa ett system med färgkoder, där projekt prioriteras utifrån behov och kostnadseffektivitet.
Subventioner ifrågasätts
Professor Axel Ockenfels vid Max-Planck-institutet i Bonn beskriver situationen som ohållbar. En solcellsanläggning som producerar el i ett område där elnätet redan är överbelastat skapar ett överskott som saknar värde, menar han.
– I sådana fall produceras ett ekonomiskt värdelöst överskott, säger han, och kritiserar regeringen för att fortsätta stödja utbyggnaden även på platser där elen inte kan användas effektivt.
Sedan år 2000 har Tyskland enligt beräkningar från tidningen Handelsblatt betalat ut nästan 220 miljarder euro i stöd till förnybar el genom det så kallade EEG-systemet. Det är pengar som enligt vissa ekonomer skulle kunna göra större nytta i andra sektorer.
– Ju mindre en ekonomi behöver investera i sin energiförsörjning, desto mer resurser kan gå till industri och tjänstesektor, säger Marc Oliver Bettzüge, chef för energiinstitutet vid universitetet i Köln.
Rätt utformad energiomställning kan ge besparingar
Men det finns också andra röster. Ockenfels, som är kritisk till dagens subventionssystem, säger samtidigt att förnybar energi har stor potential – om den utformas rätt.
– Om den marknadsanpassas på rätt sätt bidrar den både till klimatmålen och till en värdefull elförsörjning.
Det kräver dock anpassningar – till exempel att hushåll och företag flyttar sin elanvändning till tider när det blåser eller solen skiner. Då är elen inte bara koldioxidfri, utan också billig.
Batterier och energilagring spelar här en nyckelroll, liksom produktion av så kallat grön vätgas, som kan användas för att lagra energi över längre tid.
Nettoinvesteringar kan bli lägre än väntat
Enligt forskarna bakom Ariadneprojektet bör man skilja på bruttokostnader och nettobelopp.
– De nödvändiga investeringarna kan bli betydligt lägre om man tar hänsyn till alla besparingsmöjligheter, säger Gunnar Luderer, forskningsledare vid Potsdaminstitutet för klimatforskning.
En viktig faktor är att subventionerna till fossila energikällor försvinner i takt med omställningen. Enligt Tysklands miljömyndighet uppgår de miljöskadliga subventionerna till över 65 miljarder euro per år. Sedan EEG-systemet infördes har subventioner till fossila bränslen kostat över 1,5 biljoner euro.
När alla dessa faktorer vägs samman, menar Ariadneforskarna, kan nettokostnaden för energiomställningen i själva verket begränsas till mellan 16 och 26 miljarder euro per år – utan att utbyggnaden av förnybar energi behöver bromsas.
Källa: Handelsblatt
