Tyskland befinner sig mitt i en av de mest ambitiösa energiomställningarna i världen. Landet har lagt kärnkraften bakom sig, minskat sitt beroende av fossila bränslen och tagit stora kliv mot en förnybar framtid. Men priset har varit högt – bokstavligen. Sedan kärnkraftsavvecklingen påbörjades 2011 har elkostnaderna fördubblats, och utvecklingen ser ut att fortsätta om inget görs.
En ny rapport från Boston Consulting Group (BCG) pekar på ett växande dilemma: Energiewende – den tyska energiomställningen – riskerar att bli mångmiljardbelastning för både stat och konsumenter. Enligt analysen kan de totala kostnaderna bli upp till 320 miljarder euro högre än nödvändigt om dagens planering fullföljs utan justeringar.
Felbedömningar driver upp kostnaderna
En av huvudorsakerna till den förväntade merkostnaden är att efterfrågan på el har överskattats. Prognoserna utgår ifrån en kraftigt växande elförbrukning, men BCG menar att dessa siffror inte är realistiska. Om elbehovet justeras ned till mer sannolika nivåer, kan investeringarna i ny kapacitet och nätinfrastruktur minskas – med en möjlig besparing på hela 215 miljarder euro.
Det handlar alltså inte om att bromsa omställningen, utan att justera den till verkliga behov. Att bygga ut för mycket, för snabbt och utan flexibilitet riskerar att slå tillbaka i form av högre elräkningar för hushåll och företag.
Behov av flexibilitet och ny kapacitet – men med måtta
Ytterligare kostnadsposter som kan minskas handlar om hur det framtida elsystemet utformas. Om konsumenterna i högre grad styr sin elanvändning – till exempel genom dynamiska elpriser, styrda värmepumpar och smarta laddsystem för elbilar – kan kostnaderna minska markant.
Även ny, reglerbar kapacitet i form av gaskraftverk lyfts fram som en kostnadseffektiv lösning – åtminstone som en övergångslösning. På längre sikt föreslås också att satsningar på grön vätgas skjuts upp, eftersom tekniken ännu inte är tillräckligt mogen för storskalig och billig elproduktion.
Kärnkraftens bortfall – en dyr principfråga
En central och känslig del av analysen gäller kärnkraften. BCG konstaterar att de tyska kärnkraftverken vid avvecklingen i stort sett var avskrivna och producerade stabil och billig baskraft. När de togs ur drift behövde de ersättas med dyrare alternativ, vilket snabbt drev upp systemkostnaderna.
Samtidigt har utbyggnaden av elnäten, som krävs för att integrera sol- och vindkraft, visat sig vara en av de största enskilda kostnadsdrivarna. Denna utbyggnad hade visserligen varit nödvändig även med kärnkraft kvar i mixen – men i ett lugnare tempo och sannolikt till en lägre kostnad.
En nödvändig omställning – men till vilket pris?
Tysklands energiomställning är i grunden ett ambitiöst och nödvändigt projekt. Men BCG:s rapport väcker viktiga frågor om balansen mellan idealism och realism. Det är inte själva målet – ett klimatsmart elsystem – som ifrågasätts, utan hur vägen dit planeras.
Omställningen behöver fortsatt politiskt stöd och folklig acceptans, skriver tyska dagstidningen Merkur.
- Men den riskerar att undergrävas om elpriserna fortsätter att stiga och investeringar drivs av felaktiga antaganden. Analysen pekar därmed på ett behov av nyktrare kalkyler och större flexibilitet – både i tänkandet och i systemet.
Källa: Merkur
