Frankrike befinner sig i en historisk finanskris som har väckt oro både på hemmaplan och på internationella marknader. För första gången har räntorna på franska statsobligationer stigit över de grekiska, vilket markerar en vändpunkt i landets ekonomiska status och pekar på allvarliga strukturella problem.
Enligt data från LSEG nådde räntan på franska tioåriga statsobligationer nyligen 2,968 %, vilket överstiger de 2,908 % som Grekland betalar för sina motsvarande papper. Det är första gången i modern tid som Frankrike får betala högre riskpremier än Grekland, ett land som tidigare har symboliserat eurozonens skuldkris.
Elmar Völker, analytiker på Landesbank Baden-Württemberg, beskriver utvecklingen som alarmerande – särskilt i ljuset av de politiska spänningarna i Frankrike. Den nyligen tillträdda premiärministern Michel Barnier står inför stora utmaningar, inte minst på grund av sin beroendeställning till det högerextrema partiet Rassemblement National (RN) under Marine Le Pens ledning.
Jämförelsen med Grekland – rättvis eller missvisande?
Trots den negativa utvecklingen menar experter att en direkt jämförelse med Grekland är missvisande. Greklands statsskuld är huvudsakligen finansierad via långfristiga lån från europeiska räddningsfonder som EFSF och ESM, medan Frankrike är mer beroende av kapitalmarknaderna. Detta gör Frankrike mer sårbart för kortsiktiga marknadsfluktuationer och höjda räntor.
Frankrikes statsskuld uppgår för närvarande till 112 % av BNP, vilket är långt över EU:s gräns på 60 %. Dessutom ligger landets budgetunderskott på 6,2 % av BNP, över det tillåtna taket på 3 %. Detta innebär att landet både bryter mot eurozonens stabilitetsregler och kämpar med en alltmer pressad refinansieringssituation.
Politiska eftergifter och budgetförhandlingar
Premiärminister Michel Barnier försöker navigera genom den politiska och ekonomiska stormen genom att göra eftergifter till RN. Regeringen har bland annat beslutat att slopa planerade nedskärningar i subventioner för medicinkostnader – en viktig fråga för RN. Detta är ett försök att vinna stöd för budgeten, då ett misstroendevotum hotar från oppositionen om budgeten inte får tillräckligt parlamentariskt stöd.
Barnier leder en minoritetsregering som är beroende av stöd från både det av president Emmanuel Macron grundade partiblocket Ensemble och högerpartiet Republikanerna. RN har också signalerat att de kan stödja ett misstroendevotum om regeringen inte gör fler eftergifter.
Marknadens reaktion och den växande risken
Finansmarknaderna har reagerat med oro på Frankrikes ekonomiska och politiska situation. Investerare kräver nu högre riskpremier för franska statsobligationer, vilket ökar landets finansieringskostnader ytterligare. Pierre Moscovici, chef för Frankrikes revisionsrätt, har varnat för att landets ekonomiska läge är "farligt". Premiärminister Barnier har också medgett att situationen kan leda till "kraftiga turbulenser på finansmarknaderna".
Ekonomiska utmaningar framöver
Frankrike står inför en svår balansgång för att hantera ett budgetunderskott på 60 miljarder euro och återställa marknadens förtroende. Samtidigt riskerar det politiska beroendet av RN att skapa ytterligare instabilitet, vilket kan påverka landets långsiktiga ekonomiska återhämtning.
Den nuvarande krisen visar inte bara på Frankrikes ekonomiska utmaningar utan sätter också ljuset på eurozonens övergripande strukturella problem. Om Frankrike, som är en av de största ekonomierna i euroområdet, inte lyckas stabilisera sin ekonomi kan det få långtgående konsekvenser för hela regionen.
Källa: Reuters